Solceller x flera

solcellslampor

Efter jobbet åkte vi till Bauhaus för att köpa färg till altantaket. Precis vid ingången stannar dock mannen för han fick syn på solcellslampor för 10 kr styck. Ett mycket bra precis…jag råkade gå förbi men jag var inte på humör för att gå på Bauhaus om man säger så. I alla fall så fyllde mannen en korg med dessa lampor.

Efter ett tag lyckades vi äntligen välja rätt färg och gick mot kassan. Mannen propsar på ett par lampor till…och hämtar dem.
-jaha hur många lampor var det här då? undrar expediten.
-typ 15 st, svarar mannen.

Så nu är dem utplacerade. Nu har det mörknad och från där jag sitter kan jag se … typ 4. Sen är det en stor pool i vägen för resten…hrmpf. Taket lyser vitt efter ett lager med färg.

Sotis får gädda då och då

sotis smaskar

För ett tag sedan kom William hem med en gädda på drygt 3 kg. Han såg superglad ut och slängde fram den i påsen som han vore världsvan. Jag gav honom en stooor kram för jag tyckte att det var ju fantastiskt att han hade fått den själv! Den var rensad så när som på huvud och inälvor, men fjällen var ju kvar. Rensat hade hans kompis pappa gjort.

När mannen står i köket och ska ta bort alla fjäll som var kvar så det glittrade i hela köket säger William helt spontant när jag står med kameran i högsta hugg;
-men det var inte jag som tog upp den…
? ?

Hur som helst så var det hans kompis som fick upp den och William fick ta med sig den hem, så han tog åt sig äran där för en stund minsann ;) Jag hade även sett fram emot en ugnsbakad gädda med tomat och massa god sås och potatis, men mannen har fobi för fiskeben så det blev chop-chop av den där stackars fisken och in i frysen. Så nu kan vi portionera ut gäddsushi till Sotisen. Sotisen var lite skeptiskt först, men klipper vi upp den fint så går det an.

Så här snurrigt kan det bli

Jo idag när jag kom hem och tittade på kylskåpet så ser jag en lapp om sommarsimskolan Emma ska gå på, mitt under min semester.
Ja snart ska Emma iväg på det där, tänker jag.
Lite senare får jag för mig att jag måste nog kolla den där lappen igen och misstänker oroligt att det står att den startar 14 juni…mycket riktigt 14 juni står det! Det är liksom idag! Så den startar en vecka innan min semester och pågår i 14 dagar.

emmainthoughtsEmma säger att hon inte varit på någon simskola och jag blir orolig att dem kanske glömt bort henne för dem åker ju iväg mitt på dagen. I och för sig hade hon ju då inga badkläder med sig idag men jag tänkte att jag ringer och kollar för säkerhets skull. Sonen säger att dem inte åkte idag…så jag vet inte.

Jag ringer upp en fröken och frågar. Hon vet inte heller riktigt men jag förklarar ändå att Emma ska med på sommarsimskolan.
I bakgrunden hemma hos oss hör jag mannen viska något om sommarlov, men jag förstår inte vad han menar och viftar att han ska vara tyst.
Jag fortsätter prata med fröken och säger;
-Emma kan inte vara med imorgon på simskolan för hon ramlade idag och slog i läppen.
I bakgrunden hör jag mannen viska lite högre, något om s o m m a r l o v. Jag tänker det var ett himla tjat om sommarlov. DÅ precis när tioöringen ramlar ner i mitt lilla huvve, säger jag högt till fröken;
-Danne säger något om sommarlov…jahaaa sommarlooov!

Då har jag alltså ringt till Emmas skolfröken, som är hemma och har sommarlov i godan ro, och ska meddela ditt och datt och fråga det ena och det andra om sommar-simskolan.
Jag skäms ihjäl! Fast vi skrattade faktiskt väldigt gott allihopa ett bra tag efteråt, även fröken i telefonen tack och lov. Även Emma skrattade gott så hon började blöda i läppen igen…uj uj
Vad hon har gjort nu igen?
Ja hon åkte sparkcykel på fritids.., oups där var det visst en grop i marken, PANG så for hon rakt ner i asfalten och landar naturligtvis på läppen, tar i med tänderna och skrapar i hakan också. Nu är hon väldigt svullen om läppen och ville absolut inte gå till skolan…eller jag menar fritids imorgon. Så mannen får vara hemma med henne imorgon.

Bilden är såklart från ett annat tillfälle när hon drömmer sig bort i soffan.

Postlådan

postEn perfekt pryl till min dotter på 8 år hittade jag i butiken ”Kustnära” i Visby som ligger på Adelsgatan, som för övrigt hade en massa fina grejer till hemmet. En postlåda, som säkert finns på många andra ställen, var exakt vad Emma gillade. Hon är storförtjust i sin postlåda. Det skulle skrivas brev till henne direkt förstår ni. Morfar var här då så vi skrev ett varsitt brev. Efter det vill hon ju ha ännu fler, men jag har försökt att förklara att om hon ska säga till oss att skriva så blir det ju ingen överraskning.

Sen så kan ju vanliga brevbäraren komma med post som är till Emma och då har vi bestämt att vi lägger den posten vidare till hennes egen. Så om någon har lust, som har vår adress förstås, skriv gärna ett par rader. Hon blir överlycklig!

Emma hade svarat på ett brev jag skrivit till henne och sedan lagt det i vår egna riktiga postlåda ute på gatan.
-Mamma gå till postlådan för nu har du fått post!
Sagt och gjort, jag går dit, och Emma efter. I lådan finns det två brev! Från Emma (med förmaning att skriva flera) och ett som var till William…från någon annan. Det kom ett parfymmoln upp ur lådan, minsann! Japp, det var ett hemligt beundrarbrev till sonen det.

Klocka och kickbike

ikeaklockan

Jo jag var ju iväg på auktion idag. På visningen såg jag en sån där, vad heter dem nu igen, 70-tals leksak med en rund skiva med bilder man klickar fram med en spak på sidan…(hajar ni?). Samt en gammal kamera. Men dem fick jag släppa för jag var ju ute efter en låda med massa plåtaskar.

Men efter 2 timmar och inte ens i närheten av den lådan åkte jag hem för att äta lite lunch och tog en kaffe i det superfina vädret! Dem brukar ha en liten paus och det var fortfarande långt innan dem skulle ropa upp min låda. Sen åkte jag tillbaka och i god tid innan dem kom till lådan. Men dessvärre fick jag släppa den också för den blev dyrare än vad jag hade tänkt mig. Jaja, så istället riktade jag in mig på klockan ni ser på bild. Vi har ju pratat om att när vårt kök är klart ska vi köpa den där gigantiska klockan på Ikea för den ser ju så där industriellt cool ut, tycker vi. Det var inte mycket folk kvar där inne så där på slutet av auktionen och innan dem kom fram till klockan, lyfte dem upp en kickbike och jag tänkte (en sån där behöver ju Emma så har dem en varsin).
-Får jag 100? säger auktionsgubben
tystnad…
-Får jag 50?
tystnad…
-20 då!?
Då vaknar jag till och säger lite svagt jaaa 20 då.
Toppen! Efter det kommer dem till en apful skål, en tavla med en gräslig spindel i, en lite mindre fulare klocka och ingen vill buda. Till sista tar han fram Ikea-klockan ihop med allt det andra skräpet och ingen vill buda i.a.f. FÖRUTOM JAG! Jippi tjohooo!! 20 pix för den med, perfa!

Fast med avgift blev det 30 kr men det är ju en fis i rymden mot vad klockan kostar ny, typ 399 kr.

Ett fall för modepolisen.?

prickar vs randigtJa, det är på riktigt. Så här gick jag ut idag. Jag åkte bil till jobbet, gick till fots upp till mottagningen där jag jobbar, och sen äntligen fick jag byta skor, till sandaler som jag har då, svarta. Det såg riktigt roligt ut med prickigt vs randigt, inte sant?

Fan jag skulle behöva ett gäng nya skor. Mina sommarskor är nämligen även dem prickiga med klack som är trasig. Sen så har jag ju andra svarta klackskor men det är helt omöjligt att gå in på jobbets entré med såna, det ekar lååång väg. Knick-knack, knick-knack!

De randiga tightsen är supersköna. Dem fyndade jag på VILA, även dem för 50-lappen. Ska nog köpa mig ett par helt svarta tygskor, converse skulle jag helst vilja ha men äsch, …spela roll. Är jag superhet eller.? moaha ha. I morse när jag och mannen samåkte till jobbet så ligger han ”i ärslet” på en bil framför oss.
-sluuta, du skämmer ut mig. (jag vill nämligen sjunka genom jorden när han kör så)
-skämma ut?..vad gör inte du idag då?….(och sneglar på mina val av skor) hehe

Pryttlar och annat

me in noraGuess what? Snart är det dags att gå på auktion, och som jag har längtat. Ska bli kul att kolla på massa pryttlar igen. Är väl inte ute efter något speciellt direkt, det kan bli så där att helt plötsligt så känns det bara rätt och så budar man. Det är rätt kul att sitta och förundras över varför folk köper vissa saker och det kan ju vara av massa olika anledningar. Dem kanske ska sälja det vidare, dem kanske ska ge bort det i present, dem kanske helt enkelt gillar prylen, möbeln eller vad det nu kan vara.

Nu har inte jag varit på så värst många auktioner, jag började ju förra sommaren på Gotland med att springa på loppisar. Hemma igen undrade jag varför jag inte går på loppisar oftare, och till slut fick jag upp ögonen på auktioner. Den första var i Nora auktionskammare, det var riktigt intressant. Kom dock hem tomhänt efter att ha förlorat budgivningar men det var så kul ändå så det gjorde inget. Men som sagt, även fast jag inte varit på så många auktioner, så har jag redan börjat känna igen folk som ofta dyker upp där.

..och tänk om dem börjar känna igen mig?!…
-Kolla där är den där kvinnan igen…vad i hela friden ska hon med den där spegeln till!?

Obstinat, typ

I veckorna får barnen se på ”halv 8 hos mig” på TV. I reklampausen ska de borsta tänderna för att göra sig klara till sänggåendet. Igår kväll, som så många andra kvällar, vill barnen inte borsta tänderna i reklampausen…fine, låt gå för denna gång då tyckte jag. När programmet är slut börjar dem spela Nintendo DS.

-ska jag behöva säga till er att gå iväg och borsta, eller kan ni gå självmant?
Ingen går…så jag får påminna i alla fall. Under tiden får sonen syn på ett annat TV-program som han vill se.
-Åh, får jag se till pausen?, frågar han.
-Nej.
-Men varföööör?
-För att ni inte kan gå iväg och borsta tänderna självmant.

Efter tandborstningen sätter sig sonen obstinat i soffan och glor på TV:n.
-William du får inte se det här programmet ikväll.

Då blir det stora elefantsteg ut ur rummet och samtidigt hör man:
-Du behöver INTE komma in till mig sen!!
Så jag väntar en stund…
-MAMMAAAA!
Jag går dit…
-Jag skulle ju inte komma, sa jag.
-JAG VILL HA EN GITARR!

(?)

Hur man får hjärtat att rusa

Idag åker jag hem efter jobbet på ett glatt humör. Har varit och handlat lite smågrejs till dottern som fyller 8 år imorgon. Är i min egen lilla värld…bra låt på radion och plötsligt! ..ser jag ett konstigt ljus, ett skarpt ljus…rött! Bromsa!! Jag tror inte att jag är medveten om varför jag bromsar, jag bara bromsar och tittar på hastighetsmätaren som sakta glider ner till 50 från …(och blir mer och mer medveten om att det är polisen som lasrar mig) …från cirkus 60…eller var det 70!?…nej nej, jag var nog under 60 i.a.f…ja under 60 var jag. Jag glider förbi i precis 50 och gör det hela vägen hem och sitter på helspänn och hjärtat rusar (tänker var är körkortet, nu blir det min första gång jag blir stoppad) HA! Ni tog mig inte den här gången heller..haha! (dansar hula-hula) Inte för att de har någon anledning att stoppa mig alltså, men jag bara väntar på den dan de kommer göra det och då är det bergis en riktig hotting som jag ska blåsa i påse för….blåsa för..aaaa blåskontroll.

Apropå blåskontroll. Mannen har en förmåga att dra till sig polisen. En vacker dag kör han hemåt, snart hemma ser han en riktigt snygg Saab, precis en sån som vi har med tonade rutor och allt. Den var så fin så han tittade noooga. Hemma ska han backa upp för uppfarten men det är folk ivägen så han vänder och väntar tills det blir fritt. Då kommer plötsligt den där Saaben upp för backen och ur kliver en civilare. Dannes tankar (!&#/?). När polisen knackar på rutan ringer mannens mobil. Det är sonen:

-pappaaaa får vi gå till backen…
-jag kan inte prata nu!
-vadådå, ah men får vi gå…
-ja men jag är här utanför alltså, jaja gå ni!

Polisen ser lite road ut och sträcker fram påsen. -Vill du blåsa här?, tack. Mohahahaha så mannen får göra en blåskontroll hemma på gatan. Jag trodde jag skulle garva ihjäl mig när han berättade det här :)

Innebandy och utbildare

brickebacken000Sonen ska spela innebandymatch imorgon, en eller två matcher. Det kom som en liten överraskning, jag kan inte minnas att jag hört om detta. Visserligen träningsmatch men ändå.

Jag hade tänkt göra annat imorgon ju, som fixa i Emmas rum, städa lite allmänt samt ta en rask promenad. Känner att jag behöver lufta systemet lite nu. Det är en del nytt på jobbet att sätta sig in i också, som jag sen ska lära ut till andra…ja har ni hört?. me me me ska lära andra. Jag frågar mannen:

-Kan du se mig framför dig stå inför cirkus 10 pers och utbilda i nya datorjournalen?
Mannen ser nu lite lurig ut och frustar:
-neh he heee e
Jag blir tyst och frustar tillbaka:
-Inte jag hell he he heeer

Men det ska väl gå bra. Vi har hela nästa vecka på oss att sätta oss in i programmet…nu känner jag mig rätt lugn…men jag vet att jag kommer bli superdupernervös när det är dags. Har ni några bra tips för en stackars utbildare? Nåt litet mantra jag kan rabbla eller så…;)