Vi är ett gäng tjejer som brukar träffas, hm är det varje månad eller varannan…jaja, det blir inte alltid varje gång att alla kan gå heller. Men årets första aktivitet blir discobowling, och jag ska gå! Det är ju jättekul och jag har inget annat inbokat då heller. Efter det äter vi där på stället och röstar av de andra aktiviteterna vi kommit på som hittills är: Scrapbooking (min idé), hästridning, drinkprovning, yoga, eget spa, bågskytte, luftpistolsskytte, gocart, kondisbuffé, äventyrsbad, bada tunna, singstar-kväll, curling, skogsvandring. Det som lockar mest enligt mig är scrappa såklart ;), drinkprovning, yoga, gocart, kondisbuffé…ja typ så. Fast det andra kan ju vara kul att prova på också. Sen får vi väl se om jag kan komma när vi bokat in alla datum. Funderar på när jag skulle kunna visa dem lite scrapbooking, till våren kanske?…Och vad ska jag visa? Jag är ju inte så där superduperduktig precis och nu var det så länge sedan jag scrappade också, har kommit av mig lite.
Jag får väl lägga upp det lite på nåt vis. Dem får typ ta med sig lite scrapvänliga bilder och så kan jag väl bjuda på papper och lite pyssel. Fast det beror på hur många vi blir för scrapförrådet är inte så tätt just nu. Eller har ni några tips?
Sitter i soffan
Nu sitter jag här i soffan och i fönstrena lyser fortfarande stjärnorna så mysigt. Tänker att det var nog lika bra att jag inte orkade ta undan de sista julgrejerna i helgen. Slötittar på Guldbaggen och tänker att hur kan en hel familj som Skarsgård vara så himla framgångsrika hela bunten. Självklart är jag inte avundsjuk, inte alls, utan jag menar jag är jätteglad för deras skull och dem är alla jätteduktiga! Egentligen så tänkte jag det inte utan jag sa det rakt ut -hur kan en hel familj bli så himla framgångsrika!? Då säger mannen i huset -jaa-a och hur kan en hel familj inte bli så framgångsrika. *skrattar* Ja det är väl inte så konstigt egentligen. Föds man i en familj med så mycket begåvning så…ja så är det väl inte så konstigt. Äh, vad babblar jag om egentligen. Sen måste jag ju säga att Björn Gustafsson är alltid lika kul!
Tidigare ikväll ligger stora killen i soffan med ett ap-stort hål i ena strumpan! Och hålet täcker typ halva fotsulan. Det visar sig att han gått ut utan skor. SKA det vara så svårt att ta på sig skorna!
Ännu tidigare ikväll ska jag laga mat. Tänker att jag ska göra pannkaka, men ändrar mig till ugnspannkaka med bacon i. Det slutar med pannkaka!! Jag menar alltså att det gick åt skogen, det blev alldeles superbränt, men jag tänkte att plåten behöver jag väl inte smörja för baconet är ju så fett. Det skulle jag alltså inte ha tänkt. Så det fick bli hamburgare istället, och vi hade inte hamburgerbröd så det räckte till alla, barnen fick förstås men jag blev utan. Struntsamma vi fick i oss lite mat ändå.
Jaha, det här blev ju helt bakvänt men jag kände för att skriva lite.
Cup 090110
.JPG)
William tekar..JPG)
William är laddad.
I lördags var det innebandycup för stora killen. Dem kämpar alltid på lika bra och har en sån härlig laganda. Ibland är det lite tungt att förlora men de är glada ändå och tycker det är kul att spela. Men sen att få se glädjen och hur de liksom strålar när de får mål är ju oslagbar. Ett av målen som William gjorde dömdes dock bort för han hade klubban för högt i slaget…attans också.
Jag lekte paparazzi såklart och har ikväll laddat upp cirkus 40 bilder på lagsidan. En del bra, andra mindre bra men ändå värda att titta på. Ibland fick jag ta en paus och gå och köpa mig lite kaffe, samt att jag såg lite på matcherna utan att kika genom linsen. Jag blir lite trött i ögat efter ett tag. Kommer hem och har tagit 400 bilder, oj oj, men som sagt jag gallrade ut de jag tyckte var bäst. Visar två här. Den första när William tekar är ju fin ändå tycker jag, även fast han är lite suddig och mitt i farten att springa i väg. Men kameran blir ju känsligare när jag tar utan blixt, och tar jag med blixt så stämmer ju inte färgerna. Så enligt min smak är de här bilderna bättre tagna utan blixt även fast de har en förmåga att bli så där suddiga. En del blir ju väääldigt suddiga men då har jag absolut inte hängt med i spelet, de springer ju så himla snabbt, samt att efter några timmar blir jag lite darrig på hand. Lokalen där vi var denna gång är däremot väldigt stor och ljus, perfekt för mig då förstås.
”nej”
Ordet ”nej” är ett väldigt kraftfullt ord. Ordet skapar nyfikenhet, särskilt hos barn. Våra barn testar ordet väldigt ofta nu, just för att ordet kan ge starka reaktioner. Ett exempel:
-Plocka upp dina kläder i hallen.
-Nej.
-Vill du hänga upp dem så dem torkar.
-Nej, jag tänker INTE, det är så tråååkigt jag orkar inteeee.
-Nu plockar du upp det annars blir det inget tv-spelande!!
Liknande händelser av alla slag får man tampas med i stort sett varje dag. Många gånger gör jag det ju själv men nu är barnen så pass stora att de kan, och de behöver lära sig, plocka upp sitt själva. Det är också väldigt lätt att ”hota” med än det ena än det andra. Jag tycker inte om det men jag vet att jag gör det, det bara slinker ur mig,..vips så har de inget godis på kvällen t.ex. Man kan ju tycka att de borde lära sig att det är nog lika bra att jag plockar upp det här nu annars får jag kanske inget godis senare eller nåt…Men det är ju en del i utvecklingen förstås.
Igår kväll pratade jag med sambon…oups! jag menar med min MAN vi är ju gifta nu. Vi pratade igenom det hela lite för det har varit jobbigt ett tag. Alldeles för många och jobbiga tillfällen med trots. Vi kom överens om att prata med dem om saken, vilket vi gjorde, och sen ritade vi upp 10 rutor i hallen på våra ”whiteboards typ från Ikea”. När vi tycker att de har gjort någonting bra så får de ett kryss i rutan. När alla rutor är fulla så får dem någon kul grej eller göra någon rolig aktivitet. Som vi bestämt i förväg. Lite nanny-inspirerat antagligen men det kanske fungerar som en sporre att inte testa gränser för ofta, vi får väl se.
Hur gör ni andra med uppfostran? T.ex om det till slut går för långt och man tycker att det där var faktiskt inte så bra gjort. Ska man ta ifrån dem något? Kommer dem att sakna leksaken eller vad det nu kan vara? När ska de få tillbaka den? Ska dem få tillbaka den?
Vore kul om dem som läser här kanske har några tips eller trix?
Billabong
Idag har jag en jeanskjol på mig, det händer inte varje dag! Av märket Billabong som jag köpte i Thailand. Fråga mig inte vad den kosta för när man handlade där så blev det ju aldrig bara en vara utan en hel hög med kläder. Det blev en hel del Billabong-kläder köpta, kjolen, bikini, t-shirts, shorts. Hittade även ett par Victoria Beckham crown-jeans där borta, ett riktigt kap 150 spänn! Och det vet jag för när jag såg dem gick jag raka vägen in, själv denna gång, och t.o.m prutade alldeles själv. Gillar egentligen inte att pruta, det känns så dumt. Just där inne blev det bara dem jeansen, jag vet inte varför, jag blev väl i chocktillstånd för jag har länge velat ha såna jeans. Och dem är såå sköna och såå schnygga.
Oändligt papper
Igår kväll tittade jag lite på TV och dem visar reklam för Edet.
Reklamen fachinerade mig lite grann första gången jag såg den. Först för att den är lite kul när man får se en massa olika personligheter från knäna och neråt, när de sitter och gör sina behov och behöver lite toapapper. Färgglatt och så.
Sen andra gången jag såg reklamen lyssnade jag lite extra och får höra att de använt sig av filmlåten från ”Den oändliga historien”. Ni vet lyckodraken Falkor, minns ni? Varför ta den liksom? Nu när jag nån gång kanske tittar på den filmen, som jag köpte för att vara lite nostalgisk, så kommer jag ju att tänka på toapapper!! Hrmpf! Fast jag kan hålla med om att låten passar…lite
Rensa i röran
När jag surfar runt lite på nätet får jag en känsla av att det inte bara var jag som fick städnoja efter nyår. Kanske känner många att med ett nytt år behövs lite ordning och nystart. Och det är ju himla bra ju. Samt att när man ändå städar undan julgrejer och allt så kan man lika gärna passa på att städa undan lite annat som man tänkt göra sedan länge.
Det finns en bok jag läst som heter ”Rensa i röran” och det är en bra hjälp om man VERKLIGEN känner för att göra en grov genomgång hemma. Jag tror jag ska läsa igenom den igen och fortsätta rensa.
För några dagar sedan tog jag tag i fotona! Ja, dem som jag hittills framkallat av de digitala alltså. Jag hade tre tomma fotoalbum och nu är dem fulla. Är just nu utan fotoalbum och har foton kvar från sommaren -07 till året ut att sortera in. Ja ni hör ju, från -07!! Resterande fram till dags datum är alltså inte ens framkallade. Men man får ju så mycket mer plats i lådorna sen när fotona är där dom ska vara och inte dräller i lådan där jag kan lägga annat. Så nu ska jag inte framkalla mer foton förrän jag har ett nytt album att sätta dem i.
Men det som gäller i helgen, förutom innebandycup för sonen, är att ta undan resterande julgrejer i form av lite tomtar och annat och bära ut lådorna i garaget. Men det tar emot lite att ta ner stjärnorna som lyser upp i mörkret. Jag får se hur jag gör. Kanske får ta en sväng och shoppa lite lampskärmar samt panelgardiner. Kanske. Vi köpte nämligen såna där fina stjärnor på fot och själva foten kan man ju använda året runt, bara att byta ut stjärnan till nån fin skärm istället.
Är det vår snart…
Nä det är det ju inte riktigt. Jag skulle egentligen bara prova om det fungerar att få in en gif-bild här.
Edit: Och det gick ju inte! Varför blir den inte animerad?…håret ska ju blåsa runt på henne..hrmpff!! Obs! Jag har inte gjort den här gif-bruden, fick den av någon för länge länge sedan. Nån som vet varför den inte blir animerad?..
Pennskrinet
Hemma från jobbet och min hjärna går fortfarande på högvarv. Jag kanske borde dra ner lite på kaffet. T.o.m mannen i huset frågade hur mycket kaffe jag druckit egentligen under dagen. Har skrivit på som en tok idag, en massa massa diktat,.. det snurrade till i huvudet ett tag där så jag tänkte att oj jag måste nog andas lite. Men när jag är uppe i varv så är det lika bra att köra på. På bild ser ni mitt dammiga pennskrin med pennor av alla de slag. Den gula används ofta, samt fingertutan (den lilla blå saken) och de supersöta klisterlapparna (som post-it typ) i grönt och rosa. Till höger om dem ser ni nåt vitt, det är ”papperssamlare”, en finurlig liten grej som håller ihop stora buntar med hålat papper, som just journalblad. Så nu vet ni det. Fast av alla pennor som står där så saknas den som är min favvo-penna, den använder jag mest och attans den som snor min penna! En blå bläckpenna i fin ljusgrön färg, alltså pennan är grön och den skriver blått…(?) äsch…
Telefonen kom med på bilden som ni ser. En bärbar sak. Den har en förmåga att försvinna ibland, inte för att jag är glömsk eller så…eller jo, det är nog så. En gång så kom vi tillbaka från fikat, jag bad min kollega hämta telefonen som jag glömde. Sen när hon kommer och säger att -nä den var inte där, så hade jag precis upptäckt att jag höll den under armen! Fingertutan är också en klassisk grej som försvinner lätt. Hittad under skrivbordet ett flertal gånger, och ibland t.o.m gått iväg med den på fingret fortfarande. Men en f.d kollega till mig slog nog rekordet. Hon upptäckte inte att fingertutan satt kvar på pekfingret förrän hon skulle betala i Pressbyrån! moahahahaaaaa (sorry miss K, var tvungen). Jag glömmer det aldrig. Så där ja lite onödigt vetande om hur jag har det på jobbet ibland.
nya skridskor
Idag var sambon iväg till ishallen med William först då det var tillåtet med klubbor på isen en timme. Sen kom jag och Emma dit samt pappsen min som är snäll och ska vara barnvakt imorgon när vi jobbar. Emma har fått nya skridskor precis som storebror och fick idag prova på att åka lite. Hon kan inte åka skridskor än, provade en gång för ett par år sedan och efter det har det inte blivit av. Så idag provade hon i typ 5 minuter sen ville hon inte mer. Hon tyckte nog det var lite läbbigt men nästa gång tror jag nog att jag stannar hemma. För när jag är med verkar det som om hon blir mer ”mammig” och ska vara så nära mig som möjligt. Eller så får väl jag rota fram mina egna gamla skridskor, om de nu finns kvar, och följa med ut på isen så kanske hon stannar lite längre.