Campervan – Idyllen och verkligheten

Campervan, hur länge har vi inte drömt om detta? Det här är som ni vet vår andra campervan vi bygger. Och det här projektet blev mycket större än vad vi hade tänkt oss. Jag menar dock inte det att vi helt och hållet blåste ut allting i skåpet och byggde nytt från scratch med allt som hör till. Utan mer det här att, ”det blir aldrig som man tänkt sig”. Den känslan. Eller den verkligheten bör jag säga.

Campervan – Verkligheten

Ni som vet, ni vet. Vi har haft problem med vår campervan sedan första dagen vi såg den. Men samtidigt så kärade vi ner oss i den. Den kändes bara rätt på något vis. Detta trots att vi forskat dåligt och lät företaget leverera den till oss osett. När vi först såg den hade den en lång spricka i vindrutan, vilken man sagt skulle vara hel. Redan där borde vi dragit öronen åt oss även fast det är lätt fixat att byta ut en vindruta. Denna äldre modell, Citroên Jumper 2009, har inte farthållare som de sa att den hade. Vi borde vetat bättre. Vi bestämmer oss ändå för att köpa den. Redan efter första turen hörde vi ett klonkande ljud, vilket gjorde att vi bad en verkstad söka igen hela bilen. Dem hittade ingenting konstigt. Så vi tänkte att det var bakdörrarna som kärvar och klonkar.

Efter en månad, när garantin gått ut på en sådan här gammal bil. Då,…då slutar värmen att fungera i kupén. In på verkstaden igen. Jag gör en väldigt lång historia mycket kort. Efter sex veckor har de renoverat motorn eftersom den andra cylindern var repig. De har även bytt ut kamkedjan. Det blev en dyr affär, men skönt att det blev fixat innan vi skulle ge oss ut i Europa. Med renovering av både bodel med inredning, och motorn, fick det bli en väldigt sen semester. Vecka 35 drog vi!

Campervan – Idyllen

Idyllen. Den här bilden är från San Bernadinopasset i Schweiz. En magisk plats bland bergen där vi tog en paus efter slingriga serpentinvägar. Det är det här vi vill. Upptäcka vackra platser och samtidigt ha med sig sitt rullande hem. Vi kunde lätt laga en god lunch på vår gasolspis och sätta oss ner och äta med denna fantastiska utsikt!

Varje unik plats vi varit på med vår campervan kommer att få ett eget inlägg. Håll tillgodo. Vår första semestervecka hann vi uppleva både Tyskland, Schweiz och Italien. Italien var vårt primära mål och det var där vi ville upptäcka mest under den här resan. Jag åkte på en förkylning förstås så vi tog in på camping både i Tyskland och i Italien för att kunna vila. När vi lämnade campingen i Italien åkte vi mot en grotta i norra Gardasjön, Riva Del Garda. Därefter åkte vi vidare neråt igen mot Liguriska havet. Det är ju ett gäng timmar att köra så vi bestämde oss för att åka till en ställplats i närheten av en vingård strax utanför Asti. Vi hade cirka en halvtimme kvar när det plötsligt började ryka in i bilens kupé! Panik!

Som tur var hände det vid en avfart så vi kör av motorvägen direkt, och hamnar i ett industriområde med massor av bilfirmor. Skärrade stannar vi och rotar fram brandsläckare ifall det skulle börja brinna. Men när vi stängde av bilen slutade det ryka. Den natten var inte rolig. Oroliga och nervösa för hur det ska gå.

campervan
Campervan. Idyllen.

På verkstad i Cornaredo

Vi vaknar upp i närheten av Alessandria. Vi går runt till olika bilfirmor och verkstäder i hopp om att någon ska ha tid att hjälpa oss. Till slut när vi nästan gett upp, är det en verkstad som kommer och tittar på bilen. De tycker vi ska rulla in i verkstaden så de får kika vad de kan göra. Ni kan ju förstå lättnaden! Efter cirka en timme har de lyckats byta ut något (nån typ av ring) som gör att det slutat ryka. De ville ha 10 Euro för jobbet, men vi gav dem 20 Euro.

Nu fick vi tänka om och helt enkelt vända hemåt, i lugn takt och många pauser som de sa. Jag var så ledsen över att behöva avbryta resan. Vi kom cirka 19 mil och sen började det ryka in igen. Vi ringer försäkringsbolaget för nu vågade vi inte köra längre. I fem timmar väntade vi på bärgaren, som sedan körde oss till Cornaredo, en förort till Milano.

Gammal och slutkörd bil

Det är en gammal bil, säkerligen slutkörd företagsbil från tidigare ägare, och då står inte försäkringsbolaget för reparationer. Det vi först fick veta var att turbon var trasig, men de vill ha second opinion då det var något annat som var konstigt också. Det visade sig att det var även cylindern i motorn igen. Så hela motorn behövde nu bytas, och eftersom det skulle ta ett par veckor så fick försäkringsbolaget flyga hem oss. Vi tömde bilen på mat, sopor, lite kläder och elektronik som vi orkar bära då vi ej har resväskor med oss. Sen blev det flyg hem från Malpensa till Arlanda. Vi är tacksamma för all hjälp vi fått av Länsförsäkringar, de har varit GULD värda denna tid!

De hade bokat ett motell åt oss ett stenkast ifrån verkstaden. På detta motell fanns det till min stora glädje en pool och ett gym. Vi var där nästan en vecka och snart var ju vår semester slut så det var mycket oro denna tid. Vi blev stammisar på en restaurang i närheten, och Lidl. Besökte även ett lokalt ölbryggeri för att fördriva tiden och inte bli totalt nerdeppade. Provade även motellets gym två dagar i rad.

Nu har det gått två månader och, kanske, kanske att den är klar nästa helg. Dock har de stött på nytt trubbel, något med spridarna… ja, den här sagan tar aldrig slut. Vill ni se video från Cornaredo, kolla in denna video.

verkligheten

Hej från bergen!

Kikar in för att snabba säga hej från bergen! Det var dock över en vecka sedan vi var på denna plats ni ser nedan. Det är San Bernadinopasset i Schweiz. En fantastiskt fin plats vi åkte igenom på vår väg neråt Europa. Sedan har det hänt en hel del. En hel del roliga och vackra upplevelser till efter det, men sedan vände det och det får jag berätta om när vi kommer hem för det är en lång historia.

Så under tiden får ni njuta av denna bild på vår fina campervan mitt ibland de schweiziska bergen.

san benadinopasset schweiz
En magisk plats att stanna och äta en ”hemlagad” lunch på

God fortsättning på 2022

Det nya året firades in hemma i lugn och ro. Plankstek med hemmagjord rödvinssås. Nu är vi redan en vecka in på nya året och i helgen så kom syrran och svåger på besök. Kul att äntligen ses eftersom vi fick ställa in rockkonserten på grund av sjukdom. Annars skulle vi ha åkt till Stockholm i december och fått se Smash into Pieces. Enligt syrran var det bra ös och det kan jag förstå, dem har gjort en hel del bra låtar.

Den här helgen har vi badat förstås och skålat in året med lite bubbel och väldigt god mat. Under lördagen rev vi av ett två timmar långt padelpass tillsammans. Vi har pratat om det länge och nu hade dem tagit med två extra padelrack. Det var första gången som syrran spelade padel, och det verkade som att hon tyckte det var kul. Bättre än mig på att serva dessutom haha.. Idag tog vi en promenad och jag tog med mig kameran. Lite roligare är det ju att fota när det kommit snö.

Imorgon ska vi till veterinären med Sotis, gammelkatten. Han börjar bli skruttig och vi har bokat en seniorkontroll. Han jamar på nätterna, och det änder oftare att han gör sina behov utanför lådan. Han hör och ser dåligt och har inte samma energi. Men är man som han 17 år så tar ju åldern ut sin rätt. I kattaår blir det väl typ över 80 människoår eller något. Vi får se vad veterinären säger imorgon.

kottar
Kottar i snö
vinterfoton

Pisak beach Croatia

Pisak, ett stopp längs vägen för att ta ett svalkande dopp. Samma dag som vi åkte från Makarska och fick uppleva stranden Brela, hade vi ett par timmar kvar i vår hyrbil. Vackert som bara den utefter kusten längs med Adriatiska havet drog vi vidare mot Split. Men vi kände alla för ett sista dopp någonstans längs med vägen och hittade en strand som heter Pisak.

Pisak beach
Trappan ner mot Pisak beach

Pisak – och den gömda stranden

Vi hade egentligen ingen aning om vart vi var på väg. På kartan längs med bilvägen såg vi att det skulle finnas en badplats. Vi svängde av och åkte en liten bit neråt berget. Snart kom vi till en liten pittoresk by. Vi parkerade och hittade snart en trappa som gick ner mot Adriatiska havet. Vi blev rätt så förvånade när den här vackra stranden uppenbarade sig.

Det visade sig att just Pisak är en av de mest kända turistmålen längs med kusten mot Split. En fiske- och turistplats mellan Omis och Makarska. Det vi inte visste var ju att det finns en populär restaurang ”Porat”. Även en hel del historiska sevärdheter också. Som till exempel Mirabela-fästningen och Fortica-fästningen, kyrkor, kloster, stadsmuseum, gamla Omis -kyrkogården, medeltida stadskärna, skampelaren och stugan i gamla stan. Men vi kan ju inte hinna med precis allt. Dessutom var det här vår sista dag och vi var på väg mot Split för vår sista kväll i Kroatien.

pisak
Pisak – byn med den gömda stranden

Rotsidan

Rotsidan, naturreservat, väl värt ett besök. Slipade berghällar med klapperstensfält, som möter havet. Höga kusten bjuder på många fina platser att besöka. När vi var i stugan på Berget vid Höga kusten-bron så åkte vi ju iväg på lite äventyr. Rotsidan har vi varit vid även när barnen var små. När vi var där senast för många år sedan fanns inte de fina träramperna som nu bjuder in till en mysig plats att t.ex grilla eller bara vara.

Rotsidan och Norrfällsviken med utsikt över Bottenhavet

Vi hade ingen matsäck med oss så vi var inte där så länge, utan åkte snart vidare till Norrfällsviken. Ett mysigt litet fiskeläge med en gästhamn, marina och fiskerestaurang, samt även camping och stugby. Restaurang Fiskarfänget vid gästhamnen blev stället där vi åt lunch. En räkmacka och en macka med lax. Gottgott! Sedan åkte vi tillbaka till stugan i Höga kusten.

rotsidan
Rotsidan
rotsidan
Klapperstensfält
norrfällsviken
Norrfällsviken

Höga kusten

Höga kusten. Det var ett gäng år sedan vi tillbringade tid i svärfars stuga där uppe i Ångermanland. Stugan ligger i Nyadal, endast en halvtimmes promenad från Höga Kusten-bron. Den som kommer till stugan först under året är den som får klippa gräset, damma, provelda i spisen etcetera. Men det var bara att ta det lugnt, eftersom vi ändå tänkt stanna där ett par nätter. De här dagarna gick vi en hel del, och en av dagarna blev det nästan en mil! Vi gjorde även en utflykt till Nordingrå som jag ska visa en annan gång.

På väg ner till stranden

Höga kusten- vackra solnedgångar

En kort promenad från stugan på Berget, ner till Ångermanälven, är ett måste. Där ligger det spillror kvar av ett gammalt sågverk som exploderade en gång i tiden. Det är så mysigt att gå där, särskilt vid solnedgång. Det är så tyst och stilla. En bäver simmade nyfiket inte långt från strandkanten. Olika sjöfåglar som fått ungar som spatserade omkring. Där nere finns även en liten båt, som vi en kväll sjösatte och rodde ut på älven för att fiska en stund. Inget napp, men det var trevligt att få uppleva lite gamla minnen. Minnen från när barnen var små och följde med på fisketur och badade i älven.

Solnedgång över älven
höga kusten
En sjöfågel

Kolai – Laila och Korosh hudvårdsserie

höga kusten
Strandväskan på ”vår” strand

Precis innan vår semesterresa startade var jag med i en Instagramtävling. Man kunde vinna Kolai-produkter från Laila och Korosh hudvårdsserie som även säljs på Apoteket bland annat. Tror det var 10 st som kunde vinna en strandväska med deras veganska produkter i. Och tänk att jag var en av vinnarna! Plus att det hann ju komma fram innan vi åkte, så jag kunde få med mig strandväskan vilket var perfekt! Så tack för vinsten!

Det var schampo och balsam, saltwater spray, shimmering body oil, och en antiage-dagkräm med SPF 10 (UVA, UVB). Saltwater sprayen doftar underbart gott och fungerar verkligen på mitt frissiga hår. Likaså schampo och balsam, Repair and Care. Och så dagkrämen, alltså hur len och skön att ha på huden! Innehåller bland annat buritiolja som nyligen visat sig filtrera och absorbera solens UV-strålar. Shimmering body glow oil har jag inte provat än, men är jättenyfiken på den.

Kolai är en 100% vegansk hår- och hudvårdsserie. Den innehåller ingredienser som arganolja, aloe vera, mineraler, proteiner och vitaminer. Flaskorna är delvis tillverkade av återvunnen plast.

höga kusten solnedgång

Älvdalen S och N i Dalarnas län

Älvdalen road trip. Jag har missat att visa er dessa härliga bilder från vår genomresa omkring Älvdalen N och S i Dalarna. Magiskt vacker natur, älvar, tuvullsängar, sjöar.

Någonstans mellan gränsen till norra och södra Älvdalen hittade vi en vacker liten sjö. Otroligt klart och fint vatten. Fiskar hoppade kring ytan och det var så lugnt och fridfullt där. Jag vadade en stund i vattnet, och hade gärna stannat där lite längre. Men vi var ju på väg mot Idre och Nipfjället då.

Vi såg däremot inte så många andra djur, men för att få se dem får man nog ta och vandra lite mer förstås. I Idre såg vi alla fall några renar.

Tuvull i Dalarna
Dalarnas län
Tuvull
Tuvull
Fjätälven
Fjätälven
Älvdalen S
Älvdalen S
älvdalen S

Nipfjällets naturreservat

Nipfjällets naturreservat, Dalarna bjuder på vida vackra vyer. Efter en natt på en camping i Idre drog vi uppåt mot Nipfjället. Det här hade jag verkligen sett fram emot. Även om vi inte är några vana vandrare så är Nipfjället med lillnipen en bra början.

Lillnipen, jag visste inte ens att den kallades så. Google är bra så här i efterhand, så kan jag lite mer information av andra mer vana vandrare.

Mot lillnipen
Mot lillnipen

Lillnipen på Nipfjällets naturreservat

Ofta när vi ger oss ut på äventyr i vår campingbil, så har vi bara en liten lös plan på vad vi vill se. Vi kollar igenom såna där broschyrer med karta och information lite snabbt och får några favoriter att upptäcka. Vi behöver heller inte vara särskilt förberedda. Ovana vandrare med andra ord. Det kan vara lite dumt ibland, att inte vara förberedd. Men det har ändå varit lyckat till slut. Det kan också bli så att vi vill se så mycket, på begränsad tid, att vi många gånger känner att vi vill åka tillbaka och göra om äventyret. Men med mer närvaro, och utan tråkiga överraskningar.

Det var en väldigt fin men blåsig dag. Vi parkerade campingbilen och började gå upp mot lillnipen. Den enda jackan jag fått med mig var regnjackan så det fick bli den då. Vinden tog tag i en ordentligt många gånger, men ibland på vissa platser kunde man få lite lä.

Lillnipen ligger 1100 meter över havet och är tydligen lättast att bestiga, så det passade ju oss perfekt den här dagen. Sträckan är ca 1,5 km tur och retur. Uppe på toppen fanns det stora stenrös och du får en fantastisk utsikt. Jag vet inte om det är den toppen på Lillnipen som kallas Molnet, eller så är Molnet ännu längre upp någonstans som vi inte förstod. Städjan och Nipfjället tillhör Idre Samebys renbetesmarker. Fast vi såg inte till några renar där, men när vi åkte tillbaka ner mot Idre mötte vi ett par stycken längs med vägen.

Nipfjällets naturreservat
Mot lillnipen
Brant minst sagt
Städjan
Utsikt från lillnipen ut mot Städjan
lillnipens topp
På lillnipens topp med Städjan i bakgrunden
Nipfjället
Nipfjället

Trollvägen

På vägen upp till Nipfjället, mellan vinter- och sommarparkeringen, finns något som kallas ”Trollvägen”. En bit magisk väg, eller snarare synvilla, där bilen rullar uppför. 

Vägen slingrar sig vidare och vi möts av en fjällsjö. Självklart parkerade vi längs vägen och gick dit, när vi kikade tillbaka såg vi knappt bilen. Så svårt att förstå dessa vida vyer. Vi fick se lite flyktigt fågelliv kring sjön, och en och annan humla. Självklart smakade vi på fjällvattnet, så gott!

Hit åker jag gärna igen, mer förberedd. Bättre vandringskläder och en redig matsäck redo för att vandra Molnet runt som något heter, vi kanske gick bara en liten snutt av den. Men det gör inget för det blev en fantastisk dag! Bedövad av våra vackra fjäll!

Trollvägen Nipfjället
Trollvägen
Nipfjällets naturreservat
Fjällsjö
Gott fjällvatten
Bara ta sig en slurk av superfräscht fjällvatten
Ren i Idre
Ren i Idre!
Nipfjällets naturreservat
Vilket campingäventyr!

Njupeskärsfallet

Njupeskärsfallet ligger i Fulufjällets Nationalpark. Vi tog oss dit från Särna Camping, redo att strosa runt och fotografera denna fantastiska plats. Njupeskärsleden är 4 km, och du kan även välja att gå ”fallet runt” och gå upp ovanför fallet. När vi var där höll de på att renovera leden så vi kunde inte ta oss upp. I Njupeskär kan man, med lite tur, få se korp, tornfalk och jaktfalk. Men vi såg ingen av dessa, men vi hörde göken.

Njupeskärsfallet – högst i Sverige?

Enligt Sveriges nationalparker på nätet är inte Njupeskärsfallet högst i Sverige.
”När man räknar höjden på ett vattenfall tar man även med forsar och mindre fall i direkt anslutning till själva huvudfallet – och då är Njupeskär faktiskt inte högst i Sverige”.

Men på andra sidor jag hittat på nätet så verkar det ändå vara så. Kan det vara så att man tänker att det är störst för att det har fritt fall på 70 meter? Spelar ingen roll heller egentligen. Det är magiskt fint där! Det må vara högst i Sverige, men det största i Sverige är Tännforsen. Det mesta kända är nog Ristafallet från filmen Ronja Rövardotter. Där är det väldigt vackert också.

Fulufjällets nationalpark
En vacker sjö framför vida berg
branta berg
Branta vyer
Njupeskärsfallet
Njupeskärsfallet
Njupeskär fritt fall 70 meter
Fritt fall på 70 meter
Snö i Njupeskär
Snö fanns kvar
Njupeskärsfallet
Här vill man stanna
Vattenfall

Särna Camping i Dalarna

Särna Camping gör er inte besvikna. Det här är en utmärkt plats att landa på innan man vill ge sig ut till alla de olika utflyktsmål som finns. Vi var totalt tre nätter på Särna Camping, vilket egentligen inte var planerat. Vi hade ju tänkt fricampa men fick ju som ni säkert läst om redan fel på vår campingbil. Som tur var fanns Assistancekåren 500 m ifrån campingen. Dessutom var personalen tillmötesgående och trevliga och vistelsen blev riktigt bra ändå!

På campingen finns en jättefin badplats med en lång strand precis vid österdalälven. Där finns även en stor röd lada öppen för aktiviteter såsom pingis, biljard och dart. Det finns också minigolf, kanotuthyrning, frisbeegolf, fiske, skoter och slogbodar. De har fräscha servicehus där dusch ingår i priset. Priset för övrigt tycker jag är väldigt överkomligt. För campingplats cirka 200 kr, stugor mellan 500 – 600, eller varför inte en B&B för knappt 700 kr. Eftersom vår campingbil gick sönder och hamnade hos Assistancekåren ett dygn, så fick vi även bo i en av stugorna en natt som ligger precis vid österdalälven med utsikt ända bort mot Sveriges södra fjällport med Städjan som symboliskt markerar starten på svenska fjällkedjan. Vilka vackra solnedgångar det blev!

Särna Camping – utflyktsförslag

Det finns många olika utflyktsförslag att åka iväg på med Särna som utgångspunkt. Här är några av deras egna förslag;
1. Vandra i Fulufjällets Nationalpark
2. Sveriges högsta vattenfall Njupeskär
3. Världens äldsta träd
4. Lomkällan skogsmuseum
5. Ridturer
6. Gammelkyrkan och gammelgården
Vi valde Fulufjällets Nationalpark där också Sveriges högsta vattenfall Njupeskär ligger. Dessa platser kräver sina egna inlägg så det får ni läsa om senare. Vår sista dag i Särna tänkte vi åka mot Yxningåfallen, men då vaknade vi upp till regn och endast +6 grader.

särna camping
Särna Camping ligger fint vid österdalälven
österdalälven
Österdalälven

Lenas kök & bar med lokala rätter

På campingen måste ni prova äta hos Lenas kök & bar som erbjuder massor med goda lokala rätter. Vi hann ju förstås äta en hel del där under vår vistelse! Vad sägs om älgfärsbiffar med lingon och stekt potatis, stenugnsbakad pizza med renkött, syltad lök, lingon och ruccola, eller räkfrossa! De har även en lokal afton och grillkvällar.

Vi är väldigt nöjda med vår vistelse där, och kommer garanterat tillbaka! Vem vet, kanske blir det vintertid nästa gång, men då bor vi inte i vår lilla campingbil förstås.

Stenugnsbakad pizza
Stenugnsbakade pizzan med renkött, syltad lök, lingon och ruccola!
I bakgrunden älgfärsbiffar!
särna camping