San Bernadinopasset Schweiz

San Bernadinopasset är beläget i de schweiziska alperna, 2065 meter över havet, uppe bland molnen. Innan vi kom fram till passet åkte vi igenom Liechtenstein. Även där finns det enorma bergslandskap. Vi åkte aldrig in i Vaduz som är Liechtensteins huvudstad. Vi var så inställda på passet och gasade vidare med spänning. Så kommer vi fram till väg 13 och den slingriga serpentinvägen tar sin början.

vaduz-Liechtenstein
Liechtenstein

San Bernadinopasset för den som gillar äventyr

Passet går mellan topparna Piz Moesola, med högsta punkt 2963 meter över havet, och Piz Uccello 2 724 meter över havet. Alltså det är en sådan fantastiskt dramatisk natur, jag blev helt häpen. Samtidigt som jag ändå tycker det är lite läskigt på sina ställen där vägen ser ut att sluta helt tvärt, innan den svänger igen.

Vi är inte de mest äventyrliga paret som finns, och vi har heller inte rätt klädsel eller utrustning för att klara en lång vandring. Men att åka det här passet, stanna vår campervan för att pausa och laga lite lunch, det fick mig faktiskt att bli lite sugen på att ge mig ut i den karga naturen. Så obeskrivligt vackert. Tänker er känslan att nästan kunna ta på molnen. Någon av dessa bilder skulle jag vilja framkalla, kanske på en canvastavla. Det är alltid kul med en lite personlig touch på tavlorna blandat med andra posters. Skapa sitt eget konstverk. Kanske skulle passa på nu när BESTCANVAS.se har julerbjudanden med garanterad leverans till jul. En liten julklapp till oss själva från våra reseminnen.

San Bernadinopasset
San Bernadinopasset Schweiz
magiska bergstoppar
Mystiska bergen i molntäcke

Dessutom kan jag nu erbjuda mina läsare 10%. Använd koden MAJAMYRA10 och välj bland alla deras produkter.

Gillar ni att bila i Europa och söker er ner mot värmen så ta denna tur igenom San Bernadinopasset istället för tunneln. Men den är stängd vintertid och tänk på att det är lite kallare så högt upp bland bergen. Vägen är också tuff mot bilen så ta det lugnt och stanna gärna några gånger och njut av en underbar plats på jorden.

Vill ni se en film från vårt äventyr längs denna slingriga väg i bergspasset, kika här på min kanal på Youtube.

Gör ditt egna collage hos BESTCANVAS.SE

Campervan – Idyllen och verkligheten

Campervan, hur länge har vi inte drömt om detta? Det här är som ni vet vår andra campervan vi bygger. Och det här projektet blev mycket större än vad vi hade tänkt oss. Jag menar dock inte det att vi helt och hållet blåste ut allting i skåpet och byggde nytt från scratch med allt som hör till. Utan mer det här att, ”det blir aldrig som man tänkt sig”. Den känslan. Eller den verkligheten bör jag säga.

Campervan – Verkligheten

Ni som vet, ni vet. Vi har haft problem med vår campervan sedan första dagen vi såg den. Men samtidigt så kärade vi ner oss i den. Den kändes bara rätt på något vis. Detta trots att vi forskat dåligt och lät företaget leverera den till oss osett. När vi först såg den hade den en lång spricka i vindrutan, vilken man sagt skulle vara hel. Redan där borde vi dragit öronen åt oss även fast det är lätt fixat att byta ut en vindruta. Denna äldre modell, Citroên Jumper 2009, har inte farthållare som de sa att den hade. Vi borde vetat bättre. Vi bestämmer oss ändå för att köpa den. Redan efter första turen hörde vi ett klonkande ljud, vilket gjorde att vi bad en verkstad söka igen hela bilen. Dem hittade ingenting konstigt. Så vi tänkte att det var bakdörrarna som kärvar och klonkar.

Efter en månad, när garantin gått ut på en sådan här gammal bil. Då,…då slutar värmen att fungera i kupén. In på verkstaden igen. Jag gör en väldigt lång historia mycket kort. Efter sex veckor har de renoverat motorn eftersom den andra cylindern var repig. De har även bytt ut kamkedjan. Det blev en dyr affär, men skönt att det blev fixat innan vi skulle ge oss ut i Europa. Med renovering av både bodel med inredning, och motorn, fick det bli en väldigt sen semester. Vecka 35 drog vi!

Campervan – Idyllen

Idyllen. Den här bilden är från San Bernadinopasset i Schweiz. En magisk plats bland bergen där vi tog en paus efter slingriga serpentinvägar. Det är det här vi vill. Upptäcka vackra platser och samtidigt ha med sig sitt rullande hem. Vi kunde lätt laga en god lunch på vår gasolspis och sätta oss ner och äta med denna fantastiska utsikt!

Varje unik plats vi varit på med vår campervan kommer att få ett eget inlägg. Håll tillgodo. Vår första semestervecka hann vi uppleva både Tyskland, Schweiz och Italien. Italien var vårt primära mål och det var där vi ville upptäcka mest under den här resan. Jag åkte på en förkylning förstås så vi tog in på camping både i Tyskland och i Italien för att kunna vila. När vi lämnade campingen i Italien åkte vi mot en grotta i norra Gardasjön, Riva Del Garda. Därefter åkte vi vidare neråt igen mot Liguriska havet. Det är ju ett gäng timmar att köra så vi bestämde oss för att åka till en ställplats i närheten av en vingård strax utanför Asti. Vi hade cirka en halvtimme kvar när det plötsligt började ryka in i bilens kupé! Panik!

Som tur var hände det vid en avfart så vi kör av motorvägen direkt, och hamnar i ett industriområde med massor av bilfirmor. Skärrade stannar vi och rotar fram brandsläckare ifall det skulle börja brinna. Men när vi stängde av bilen slutade det ryka. Den natten var inte rolig. Oroliga och nervösa för hur det ska gå.

campervan
Campervan. Idyllen.

På verkstad i Cornaredo

Vi vaknar upp i närheten av Alessandria. Vi går runt till olika bilfirmor och verkstäder i hopp om att någon ska ha tid att hjälpa oss. Till slut när vi nästan gett upp, är det en verkstad som kommer och tittar på bilen. De tycker vi ska rulla in i verkstaden så de får kika vad de kan göra. Ni kan ju förstå lättnaden! Efter cirka en timme har de lyckats byta ut något (nån typ av ring) som gör att det slutat ryka. De ville ha 10 Euro för jobbet, men vi gav dem 20 Euro.

Nu fick vi tänka om och helt enkelt vända hemåt, i lugn takt och många pauser som de sa. Jag var så ledsen över att behöva avbryta resan. Vi kom cirka 19 mil och sen började det ryka in igen. Vi ringer försäkringsbolaget för nu vågade vi inte köra längre. I fem timmar väntade vi på bärgaren, som sedan körde oss till Cornaredo, en förort till Milano.

Gammal och slutkörd bil

Det är en gammal bil, säkerligen slutkörd företagsbil från tidigare ägare, och då står inte försäkringsbolaget för reparationer. Det vi först fick veta var att turbon var trasig, men de vill ha second opinion då det var något annat som var konstigt också. Det visade sig att det var även cylindern i motorn igen. Så hela motorn behövde nu bytas, och eftersom det skulle ta ett par veckor så fick försäkringsbolaget flyga hem oss. Vi tömde bilen på mat, sopor, lite kläder och elektronik som vi orkar bära då vi ej har resväskor med oss. Sen blev det flyg hem från Malpensa till Arlanda. Vi är tacksamma för all hjälp vi fått av Länsförsäkringar, de har varit GULD värda denna tid!

De hade bokat ett motell åt oss ett stenkast ifrån verkstaden. På detta motell fanns det till min stora glädje en pool och ett gym. Vi var där nästan en vecka och snart var ju vår semester slut så det var mycket oro denna tid. Vi blev stammisar på en restaurang i närheten, och Lidl. Besökte även ett lokalt ölbryggeri för att fördriva tiden och inte bli totalt nerdeppade. Provade även motellets gym två dagar i rad.

Nu har det gått två månader och, kanske, kanske att den är klar nästa helg. Dock har de stött på nytt trubbel, något med spridarna… ja, den här sagan tar aldrig slut. Vill ni se video från Cornaredo, kolla in denna video.

verkligheten

Hej från bergen!

Kikar in för att snabba säga hej från bergen! Det var dock över en vecka sedan vi var på denna plats ni ser nedan. Det är San Bernadinopasset i Schweiz. En fantastiskt fin plats vi åkte igenom på vår väg neråt Europa. Sedan har det hänt en hel del. En hel del roliga och vackra upplevelser till efter det, men sedan vände det och det får jag berätta om när vi kommer hem för det är en lång historia.

Så under tiden får ni njuta av denna bild på vår fina campervan mitt ibland de schweiziska bergen.

san benadinopasset schweiz
En magisk plats att stanna och äta en ”hemlagad” lunch på

Zipline Kap Verde

Zipline Kap Verde. En mäktig upplevelse som vi bokade via TUI redan innan vi landat på Kap Verde. Om än lite nervös eftersom jag aldrig åkt zipline förut. Men efter ett par dagar på playan var det dags att åka. Färden i jeeparna var ju häftig. Det hoppade en hel del av de grusade ökenvägarna, och dem ledde oss mot vulkanberget på 103 meter. Väl framme fick vi en grundlig genomgång hur allt skulle gå till, en del fick väga sig också så rätt doningar används. Efter det tog dem oss uppför berget, en liten bit i jeep. Resten fick vi gå.

zipline cabo verde
Photo cred: Eric Lindén – Go Pro 10 – Jag åker till vänster i bild, syrran till höger.

Alltså wow vilket utsikt när vi gick uppför det branta berget! Ön Sal är i övrigt ganska så platt till skillnad från övriga Kap Verde-öarna. Uppe på berget blev det gruppselfies och fotostund över de mäktiga vyerna. Det spelades musik och det bjöds på dryck, både med och utan alkohol. T.ex deras egna inhemska sprit om jag förstod det rätt. Men den smakade jag aldrig på. Det fick bli vatten efter den branta promenaden i värmen. Zipline-ledarna eller vad man nu kallar dem, var väldigt proffsiga, vänliga och roliga.

Zipline från karga vulkanberg

Tänk att vi gått uppför detta vulkanberg, för att sedan åka ner svajandes på en lina. Du når hastigheter på upp till 100 km i timmen när du susar nerför stållinorna, som sträcker sig cirka 1 km. Passa på att njuta för det är över på ett kick. Jag tog med mig min gopro-kamera och jag höll i mig med bara en hand. Men det var det värt för att fånga utsikten på film. På bilden ovan som Eric fick till från hans go pro-kamera är det alltså jag som åker till vänster, och syrran till höger. En del åker upp och ner, andra skriker, en del bara åker av ren vana. När jag kom ner från dessa kraterliknande berg, ville jag upp direkt och åka igen. Det var en riktigt kul upplevelse, som dock var över lite väl snabbt. Men perfekt för en nybörjare som jag.

zipline kap verde
Gruppselfie med mäktiga vulkanberg och Atlanten som utsikt
kap verde sal
Kargt men vackert landskap över Sal
Blåsigt värre på Kap Verde
Mot toppen för Zipline Kap Verde

Stranddagar i Kap Verde

Stranddagar i Kap Verde, med cirka 8 kilometer lång underbar sandstrand längs med Santa Maria-kusten. Kraftig vind som vi såklart förstod att vi skulle få, och med det höga vågor. Människorna där är mycket vänliga, och här är det ”no stress” som gäller. Passade oss utmärkt. Trötta, bleka och sletna. Det var inte så fullsmockat med folk på stranden när vi var där, och vi kunde ordna lite vindskydd med lediga solstolar. Med All Inclusive dygnet runt var det bekvämt att hämta dryck och något att tugga på. Ja ni hör ju, hur bra kan man ha det? Varje kväll var det liveshow med riktigt duktiga dansare. i behövde inte gå hungriga, det fanns mängder med olika goda rätter, inhemska grytor, medelhavskost, frukt och grönt. Desserter, olika ostar, oliver och så mycket mer.

Kap Verde består av nio öar och ligger i Västafrika utanför Gambia och Senegals kust. Vi bodde på ön Sal, i Santa Maria. Kap Verde är bäddat för sol och bad och vattensporter samt upplevelser.

Palmallé

Hotell Riu Palace

Hotellet vi bodde på byggdes 2020 så det var väldigt fräscht. Stort rymligt rum med stort badrum och en balkong. Nybäddad skön säng och städat varje dag. Påfyllt med färskt vatten och ville man ta sig en drink var det bara att fylla på glaset från flaskorna i väggbaren. Fast vi använde aldrig dem.

Dessvärre fick vi uppleva gigantiska kackerlackor, hela tre stycken! Ja, för två tog vi död på och den tredje hann vi inte få tag på. Men syrran och svåger som bodde i rummet bredvid, dem såg inte en enda kackerlacka men istället hade dem mygg, och vi hade inga problem med mygg.

Vi provade på Renova Spa som finns på hotellområdet med tillhörande gym. Det blev ett gympass och sedan en simtur i den ganska så lilla inomhuspoolen med ångbastu efteråt.

Stranddagar – väder och klimat

Med västafrikanskt klimat är det varmt året om med både våt och torr säsong. Den lilla nederbörd vi fick uppleva där var en morgon när vi åt frukost, i ungefär en kvart, sen drog molnen vidare i vinden. Runt 20-25 grader varje dag och cirka 20 på kvällarna. Den dagen jag tyckte att jag skulle dyka under vattnet med huvudet så brände jag ansiktet lite lätt. Annars skyddade jag mig rätt bra men fick ändå bra med färg.

De första dagarna var det röd flagg, och man fick såklart inte bada då. Eller jo, maken provade en gång utan att kolla flaggan först. Det var riktigt höga vågor och han rumlade runt som en tumlare. Men till slut bytte dem till gul flagg, men även då var det rätt så höga vågor tyckte jag. Väldigt roligt att bada i dock, och varmt i vattnet var det också. Vi surfade aldrig, har faktiskt inte provat någon gång. Bara bodyboard som jag och maken köpte när vi var på Barbados 1998. Katastrofalt länge sedan. Det var inte mycket till snorkling just vid denna strand vi höll till på, då kanske man får ta sig till andra stränder runt ön. Det blir fort djupt om man nu vågar ta sig förbi de höga vågorna.

Det ska finnas Loggerhead-sköldpaddor för dem lägger gärna sina ägg längs med Santa Maria-kusten. Kap Verde-öarna är det tredje viktigaste häckningsområdet för dessa sköldpaddor och skyddas av SOS Turtle Foundations. Äggen kläcks under september – december, och vi var ju där i april så inte en sköldpadda i sikte.

Det var inte bara sol och bad den här veckan. I nästa inlägg om denna trevliga ö ska jag berätta om när vi åkte zipline! På instagram ”majamyralindmark” kan ni se lite fler bilder och storys.

Läs mer om Kap Verde.

Stranddagar i Kap Verde
Stranddagar
stranddagar i kap verde
Det blåser i Kap Verde

Solnedgång i Kap Verde

Solnedgång i Kap Verde. Sol och vind är det gott om i Kap Verde. Vi tillbringade mycket av vår tid på stranden under vår vecka där. Även vid solnedgång. Vågornas rörelser hade skapat en naturlig bänk av sand där vi satt och såg solen gå ner. Fåglar sprang emellan varje våg och letade efter mat. Så fridfullt och mysigt. Det blev mycket fotografering, vilket är kul. Du kan få till riktigt effektfulla bilder med vågor och siluetter.

solnedgång i kap verde
Vågor

Men ibland är det svårt att se utomhus exakt hur bilden blir. Som nedan till exempel så ser det ut som att maken går och håller ett barn i handen. Så är alltså inte fallet, det är en annan person som står lite längre bort. Men jag gillar den bilden, med fokus på fotspåren i sanden och vågor och folk lite diffust längre bort som spatserar i solnedgången. Just den bilden blev utvald till salu på EyeEm Market, en sida där jag publicerar lite bilder. Det betyder att den valdes ut för distribution till Getty Images. Så ni kan hitta den där och köpa den i vilken storlek ni vill. Det är lite kul.

Nästa gång ska jag berätta mer om våra soliga dagar vid stranden på ön Sal, Santa Maria Kap Verde.

solnedgång i kap verde
Fotspår
solnedgång över kap verde
Kul att fotografera vågor
solnedgång
Solnedgång i Kap Verde
sunset over cape verde
Syrran fotar för fullt
solnedgång

Hemkomna från Kap Verde

Hemkomna från Kap Verde, den blåsiga varma ön Sal i Atlanten. Egentligen var vi inte riktigt mättade än på sol och bad, hade gärna stannat kvar en vecka till. Det har varit fantastiskt härligt! Vilken miljö runt 22-26 grader varmt varje dag och på kvällarna cirka 20. Vindarna var hårda vissa dagar så vi fick ju ta det lugnt med solandet, inte lätt att känna när man bränner sig i den hårda vinden. På de mest känsliga ställena hade jag solfaktor 50, ansikte och på bröstet. Sedan körde jag lite olika, 30 och 15. Kap Verde ligger nära ekvatorn så det är bra att ha hög solfaktor i början.

hemkomna från Kap Verde
Mot Arlanda

Det är inte helt fel med all inclusive så här någon gång ibland. Det fanns mycket olika rätter att välja bland, även deras egna maträtter. Mumma! Ibland fick vi salta en hel del, och ibland var det tokhett så det brann i munnen. Olika grytor, väldigt mycket fisk, medelhavssallad och så vidare. Och all frukt och grönt. Jag provade mango, papaya och drakfrukt bl.a. Mängder med olika ostar, oliver,…efterrätter.

Kap Verde

Stranden! Alltså där låg vi mer eller mindre varje dag. Det blev två dagar vid poolen, men resterande på den härliga långa beachen på ön Sal Kap Verde! Vågorna! Så kul att bada i dem höga vågorna, varmt var det också. Jag ska självklart berätta mer om vår resa och visa fler foton. Vi åkte även zipline, vilket var med skräckblandad förtjusning. Men som sagt, mer om det i ett annat inlägg!

Har ni varit på Kap Verde?

Zlatni Rat

Zlatni Rat, en av Europas vackraste stränder. Där njöt vi av sol och bad i september 2020 på vår resa i Kroatien. Vi bodde en natt på ön Brac i byn Bol. Tidigt på morgonen tog jag och syrran våra kameror och promenerade bort till den populära stranden. Vädret var väldigt fint, lite dis med tunna slöjmoln. Stranden var helt öde så vi kunde fotografera ostört en bra stund.

Hade vi stannat lite längre på ön Bol hade vi kunnat utforska bergen om byn lite mer, och andra sevärdheter. Det var såklart mest fokus på sol och bad och bara njuta i detta fantastiska land. Längtar absolut tillbaka dit!

Zlatni Rat
Ön Brac och stranden Zlatni Rat
Gyllene udden
Gyllene udden – gyllene hornet

Zlatni Rat – den gyllene udden ovanifrån

Zlatni Rat kallas för den gyllene udden eller gyllene hornet. En strand väl värt ett besök om ni åker till Kroatien och ön Brac. Strandspetsen formar sig och ändrar skepnad efter havsströmmarna, vilket lättast kan ses med drönare. Svågern hade med sig en drönare till stranden. Det blev väldigt fina foton med den. Som ni ser lite längre ner är det en fantastisk strand. Till höger i bild badar jag och syrran som två små prickar ovanför båten. Med tanke på covid-19-tider var det väldigt lite turister. Denna strand är väldigt välbesökt annars så det var skönt att det inte var smockat med folk.

Gyllene hornet
Foto: Eric Lindén
Zlatni Rat Beach
Foto: Eric Lindén

Sista kvällen i Split

Sista natten, en lägenhet i Split med fantastisk havsutsikt över havet från takterassen och balkongen. Den låg bara med en 15 minuters promenad från Gamla stan, och stranden Znjan. Den stranden hängde vi på i början av vår resa, solade och badade, underbart! Vi anlände cirka kl 16 på eftermiddagen efter att ha bilat från Makarska och stannat och badat i både Brela och Pisak. Vilka fantastiska stränder.

Sista kvällen med gänget

Vår sista dag/kväll hann vi inte mer än att göra oss iordning för sista kvällen i detta underbara land! Vi tog ett glas vin/öl på takterassen och njöt av utsikten en sista gång. De varma vindarna. Och Split bjöd på en fantastisk solnedgång över Adriatiska havet. På kvällen gick vi till Restoran Kadena och fick äta smarrig mat och dricka gott rödvin till det.

Sista kvällen i Split
Sista kvällen i Split
Solnedgång över Split
Solnedgång

Jag ville inte att vår resa skulle ta slut. Vi har fått uppleva så mycket fint i Kroatien, och jag vill verkligen åka tillbaka dit. Trots ett resschema med sju platser, och lite till, som vi fick uppleva, så ångrar jag inte en dag! Väldigt glad är jag också över att vi äntligen, trots covid-19-tider, fick till den här resan tillsammans med syster och svåger. Vi klarade oss också bra från covid-19, använde munskydd där man behövde som på flygplatsen, i en galleria/butiker samt när vi åkte Uber-taxi en gång.

Det är ganska otroligt att jag inte fått till det här inlägget förrän ett år senare. Ja, vi var ju faktiskt där september 2020, nästan precis för ett år sedan. Jag kan inte förstå att det redan gått ett år, känns som igår. Men vi har en resa till på gång faktiskt. Yes, i april 2022 åker vi förhoppningsvis iväg igen. Fast denna gång till Egypten.

Läs mer om vår Kroatien-resa här.

Kroatien-resa
Minnen

Pisak beach Croatia

Pisak, ett stopp längs vägen för att ta ett svalkande dopp. Samma dag som vi åkte från Makarska och fick uppleva stranden Brela, hade vi ett par timmar kvar i vår hyrbil. Vackert som bara den utefter kusten längs med Adriatiska havet drog vi vidare mot Split. Men vi kände alla för ett sista dopp någonstans längs med vägen och hittade en strand som heter Pisak.

Pisak beach
Trappan ner mot Pisak beach

Pisak – och den gömda stranden

Vi hade egentligen ingen aning om vart vi var på väg. På kartan längs med bilvägen såg vi att det skulle finnas en badplats. Vi svängde av och åkte en liten bit neråt berget. Snart kom vi till en liten pittoresk by. Vi parkerade och hittade snart en trappa som gick ner mot Adriatiska havet. Vi blev rätt så förvånade när den här vackra stranden uppenbarade sig.

Det visade sig att just Pisak är en av de mest kända turistmålen längs med kusten mot Split. En fiske- och turistplats mellan Omis och Makarska. Det vi inte visste var ju att det finns en populär restaurang ”Porat”. Även en hel del historiska sevärdheter också. Som till exempel Mirabela-fästningen och Fortica-fästningen, kyrkor, kloster, stadsmuseum, gamla Omis -kyrkogården, medeltida stadskärna, skampelaren och stugan i gamla stan. Men vi kan ju inte hinna med precis allt. Dessutom var det här vår sista dag och vi var på väg mot Split för vår sista kväll i Kroatien.

pisak
Pisak – byn med den gömda stranden