ho ho ho

En glad och mysig julafton hos svärföräldrarna i Stockholm i år. Vi åker dit vart annat år. Dit kom även min pappa och syster och firade. Kusin Lucas var hos sin pappa. Vi gjorde som så många andra, såg Kalle Ankas jul, åt julmat, tomten kom och vi öppnade julklappar, fika och sen rundade vi av det hela hos en kompis.

Egentligen så hade barnen poängterat många gånger att någon tomte ville de inte ha och det förstår jag väl att de listat ut att … …(inga småttingar läser väl här nu?..) att tomten inte finns utan det är en annan filur som klär ut sig år efter år. Men då jag visste att barnen inte ville ha tomte, så kunde jag inte låta bli att klä ut mig själv och skoja lite. Så vi lånade grannens utstyrsel, rock och hela baletten, men lite hår i luvan hade inte varit så dumt för jag blev avslöjad ganska fort med mina svartsminkade ögon och pipiga röst. William ryckte av skägget två gånger.

Klapparna öppnades och glada och nöjda byggde barnen med lego långt in på kvällen.

På resande fot

När vi är i Sthlm är det ju som alltid mycket åka bil, men även mycket mysa med släkt och vänner. Julaftonen har varit lugn, med god mat och julklappsöppning. Resan hit gick bra, det känns tryggt att åka suv…ja för vi har bytt bil. Får jag lov att presentera Hyundai Santa Fe 4w årsmodell 2006, och im in love.

Den har redan bjudit på ett par överraskningar men i det stora hela en fantastiskt stor, stark, snygg och …hm, hur lät det där då. Första gången jag skulle köra den själv var det massa snö på den, jag skulle jobba en lördag och nådde knappt upp så jag kunde skrapa av rutan, sen stod jag där med en vindrutetorkare i handen. Jag kan inte sätta på torkare själv, har faktiskt aldrig orkat bekymra mig om hur man gör heller.

Vidare har en lampa fått bytas ut, ett nytt handtag som sitter ovanför passagerardörren samt att det visade sig att bromsarna låste sig när vi backade kraftigt uppför, vilket vi gör varje dag på vår egen parkering hemma. Så bromsarna är också fixade nu och allting har företaget där vi köpte bilen stått för, perfa!

Men lite mer om julen och allt som hör till får ni veta i ett annat inlägg. Tjing!

Prassel och klipp

Jahapp så sitter man här in i det sista och slår in julklappar, jag är nog inte ensam om det heller kan jag tänka mig. Turligt nog kom sista klappen jag beställde via nätet med posten idag, ..puh! Sotis är nyfiken på snörena där han ligger i sin favoritstol i rotting.

Nu är jag nytonad inför julafton, sista klappen ska slås in och jag ska packa ner lite kläder inför Stockholmsresan. Köttbullar och annat matnyttigt ska med, klapparna, en påse nödvändigheter ifall vi skulle bli ståendes längs bilvägen, datorn får hänga med på ett hörn också ifall att…

Sotis får inte följa med, han får vara hemma i lugn och ro. Grannen ska ta hand om honom. Idag har vi köpt ny matskål till honom i julklapp, mm-m jajamensan han ska minsann också få känna att tomten varit här. Lite godissticks är inköpta också.

Jag hoppas alla får en riktigt mysig, lugn och glad GOD JUL!!

Vers nummer trettioelva

Julspel i kyrkan slutar alltid med en melodi som är väldigt uppiggande. I refrängen hör man ”var glaaaaad, var glaaaad….nana nana nana naaaaaaaa…var glaaaad var glaaaad…,och så vidare. Sen när man tror att det är färdigsjunget så börjar vers trettioelva känns det som. Jag blir alltid full i skratt och sjunger bara med i refrängen för det är det enda jag kan,…psalmboken glömmer jag alltid.

De borde ha den där melodin i början istället för det känns som att alla bara sitter och väntar på att den ska ta slut, och så kommer en ny vers, en ny, en till och en till, och sen!…sis….och en till. Sen SISTA versen och då tar alla barnen i från stortårna och då blir man lite rörd faktiskt.

Prelle då, jo han maler på som alltid, väldigt tålmodigt om …eh, om något väldigt förnuftigt säkert och då är det väldigt rörigt bland alla på kyrkbänkarna.

Vintervitt

Tre vita vinterbilder och Emmis i mitten. Det ska bli kallare, riktigt kallt sägs det…brr. Här hemma eldar vi och myser på 4:e advent. I morse åt vi mannagrynsgrön, jäklars vad starka vi blir nu. Emma sprang som en tok på innebandyn idag, de är alla så taggade och idag tog jag en lagbild. Inte helt lätt men jag blev nöjd. Ikväll borde jag fortsätta slå in paket efter att barna somnat. Imorgon borde vi också inhandla de sista klapparna.

En lång lördag

En lång dag i innebandylokal, tre matcher har sonen spelat. Med sitt stora lag vann dem med 12-1! Sen gästspelade han med sitt gamla lag i två matcher där de förlorade en och oavgjort i den andra. Jag smet hemåt mitt i alltihopa och slog in lite julklappar innan jag åkte tillbaka. Man måste ju passa på.

Imorgon är det dottern som spelar två matcher,…så dåeee vet ni vad vi gör i helgen :)

Ikväll blir det entrecote, potatisgratäng, sallad och sås till middag och efter det ser vi Robinson. Vad gör ni ikväll?

Lite insnöad

Igår morse kliver vi ut och ska till jobbet i vanlig ordning. Det hade blåst ordentligt under natten och utanför var väggar, fönster och dörr alldeles vitt av snö. Vi kände oss lite insnöade. Även Emmas fågelholk är lite insnöad, och jag vet inte om den är några hyresgäster i den,..det kanske inte är det så här års..? Fast hade jag varit fågel hade jag gärna bonat runt där inne och tagit skydd i de kalla snövindarna. Jag har sett att småfåglarna flyger in och ut där då och då, men de konstaterade nog ganska snabbt att det inte gick att bo där, det är inte mycket till bladverk i det där spökträdet att gömma sig i nämligen.

Hjärtat i fönstret fick jag av syrran i födelsedagspresent, ett stort och fint hjärta. Bukowskinallen har alltid hängt där, minns inte var jag fick den ifrån eller om jag köpte den själv.

Legobygge

Det händer att flitighetens lampa lyser lite extra starkt och barnen får till detta fantastiska. De har byggt tillsammans! Ofta ligger legot där bara, särskilt alla Bioniclegubbar ligger bara där och dammar. Men plötsligt åker det fram.

Lego är ju en bra leksak faktiskt, man behöver ju faktiskt inte ritningar utan man kan ju använda sin egen fantasi, som barna gjorde här till exempel med denna stora båt. Samt att man kan leka med det långt upp i ålder.

Jag minns hur jag själv byggde hus och trädgårdar av mitt lego där gubbarna fick bo. Jag tror det blir lite lego i julklapp faktiskt, för när de byggt den här stora båten så fanns det inte så mycket annat kvar. Lego kan man väl inte få för mycket av?

En känsla av lucia

Så imorgon är det lucia. Emma provade lite olika utstyrslar vi hade hemma när vi ändå bakade lussebullar för ett tag sedan. Hon ska inte lussa i skolan i år, inte William heller. Jag tor det är 6:orna som brukar göra det.