Jag känner sommar mellan tårna

Kusin Lucas och Emma

Semester, precis börjat och jag känner den mellan tårna. Värmen, vattnet, gräset…Kusin Lucas har åkt hem och nu är det bara vi, vår lilla familj. Äventyr väntar så som Ullared, Öland, Hultsfred, High Chaparral och förhoppningsvis svänger vi ut till västkusten också…och ett antal loppisar längs vägen är inte fel.

Ni får ursäkta att det är lite sparsamt med inlägg men som sagt, semester är semester men jag ska försöka få in lite fler inlägg snart. Det har ju varit toppenväder och då lapar jag gärna sol. Det blir mycket sol, bad, underhålla kidsen med badminton och annat när de tröttnat på att bada. De är i poolen mest när det är så varmt, nu är det 24 grader i poolen. Cykla orkar de inte så mycket i den här värmen så dagarna har vi spenderat på tomten, i poolen, i båten.

Nu ikväll kommer det regn, bara skönt med lite svalka. Kollade in en auktion idag, men det var inte mycket att ha så jag åkte hem igen. Hemma åt vi potatissallad med rostbiff, mumma! Nu önskar jag alla som möjligtvis hamnat framför datorn på kvällskvisten, en underbar kväll! Jag lovar också att snart kika in hos er alla jag följer igen, kan tänka mig att jag har xx antal inlägg att gå igenom. See ya!

 

Fjärilslavendel

Lite tankar vid 23

Sotis i vilostolen,..innan all soffklädsel hamnade där

Är det bara jag som tycker att det är lite jobbigt med högtider?..jag får sådan prestationsångest och vill så mycket. Kan inte tänka klart, vet inte vad jag ska börja med först. Ser bara allt som behöver/borde göras, allt i en enda stor röra. I två dar nu har jag varit grymt trött. Igår kom jag hem efter jobbet, kallt inne, lagom varmt på altan. Jag lade mig på soffan där ute och mikrosomnade bums.

Idag borde jag ha strukit soffklädseln som jag tvättat, men jag orkar helt enkelt inte. Den har legat i vilostolen på altan i säkert två veckor snart. Ja vi har två soffklädslar så den svarta är på, och den beiga åker snart ut i garaget tror jag, struken eller inte.

Känner ni krav på er till högtider, typ midsommar nu då, allt ni vill få gjort? Är ni midsommardrottningar? Jag vill inte vara en midsommardrottning så jag tänker delegera. Syrran e snäll hon, hon ska göra tårtan och lite annat. Även fast det blir en lugn och skön midsommar hemma med släkt och nära vänner så finns det alltid lite att fixa med.

Varsam röjning

Här ska bmx-banan byggas

Som ni ser finns det en hel del växtlighet men allt ska inte bort för skugga behövs. Både för värmens skull samt att inte banan ska torka upp och damma så hemskt intill badplatsen.

 Hungriga små liv

Det har försiktigt börjat röjas upp. Försiktigt är ett måste för i buskarna finns dessa små nyfödda fågelungar. Det var tur att de upptäcktes i tid. Jag vet inte vad det kan vara för sorts fågel som lägger äggen så nära marken, men mannen sa att han såg sädesärlor i närheten. Jag såg även en andmamma med sina ungar i vassen så vi får vara noga med att inte gå för fort fram.

Uppgraderat till 2

Nu ska ni se att inläggen haglar här på majamyra…ja om min fantasi är på topp förstås. Men jag har uppgraderat från 1 GB ramminne till 2 GB och det gjorde stor skillnad faktiskt. Det behövdes eftersom jag arbetar i många olika program när jag sitter vid datorn. Så nu ska jag redigera foton, lyssna på Spotify och blogga! Ni kommer väl tillbaka?
Förresten är det någon som vet varför min text i början av inlägg utan bild hamnar på det här viset?…alltså texten börjar ju innan den där ”gilla”-knappen för facebook.

Kvack kvack

Idag på jobbet. Vi jobbar på sjukhuset tre våningar upp där vi sitter och skriver om dagarna. Fönstret är öppet och utanför hörs ett fågelljud. När vi går och tittar står en andhona där med en unge! Plopp! Så kommer en till uppifrån…en till och slutligen en fjärde stackare far ner från våningen ovan oss. De vinglar omkring en stund efter fallet och vilar en stund.

Efter en paus går honan vidare till buskarna med alla ungarna på ett led efter. Uppbröstade och stolta att ha klarat av det stora hindret. Men dem vet inte det vi vet, att de nu är på tredje våningen. Så för att slippa se sötbollarna med brutna nackar, bli uttorkade och få njursvikt, försöker vi rädda dem. Först med brödsmulor för att locka ner dem mot trapporna, vilket inte gick bra för andra fåglar kom och åt upp allt. Slutligen tar vi på oss plasthandskar, hämtar en låda och lockar in dem i den. Vid den tidpunkten är honan borta. Där står vi med en låda full av pipande andungar…

Till sist ser vi henne, hon har redan kommit ner till markplan och kvackar efter dem. Fort går vi ner, samtidigt som kvackandet blir till kvackandets kvackelikvack, och så släpper vi ut dem. Dem springer glatt till henne och sedan spatserar de ner i ån som rinner precis vid sjukhuset. Hur sött och lyckligt som helst.

Det händer grejer

Knoppar i träd

Den här helgen har mannen åkt uppåt till Höga Kusten för att hjälpa far sin att röja lite runt sommarstugan. Hans far har genomgått en stor operation nyligen och tycker nog att det är skönt att få lite hjälp. Operationen har gått bra och han har fått komma hem.

Hos oss har vi fått besök av papps som tagit ett stort steg i livet och köpt sig ett hus på äldre dar!..och inte vart som helst, utan faktiskt så flyttar han ifrån Stockholms förort precis som vi gjort och bosätter sig i närliggande ort här i Örebro län. Barnen är glada, även fast William tyckte att det skulle vara cykelavstånd. Det blir kul för dem att ha morfar närmare,..och kanske syster och kusin Lucas följer våra spår en vacker dag. *blink blink*

Imorgon ska jag jobba lite extra så pappa och barnen får roa sig själva ett tag. Det ryktas att det ska handlas för månadspengen. När jag kommer hem ska vi kolla in huset, the house, en extra gång.

Ordbajs och kolsvart

Ibland känns det som om min hjärna går i ultrarapid för att plötsligt tvärbromsa någonstans. Jag har massvis att skriva om men får inte ner orden, vet inte var jag ska börja för så fort jag tänkt början så är min hjärna redan i slutet, och sen glömmer jag vad det var jag skulle skriva om. Men jag vet att det var något, och sen tänker jag äsch det kanske inte är så intressant ändå…(som om det här inlägget är det)

Sen är det den där grejen med att blogga utan bild som är lite svårt tycker jag, det känns alltid lättare med en bild och jag tror att det blir mer intressant då också. Ingen bild, inga ord…ordbajs. Om jag nu inte har något alldeles supervettigt att skriva om förstås.

Fick också en sådan lust att teckna ikväll och satte fart direkt. Ritade av Jennifer Lopez,…som mer ser ut som en ”I robot” och så blajade jag till ögonfransarna som faktiskt var heeelt okej,..men slutade med att en gigantisk spindel kryper ur hennes öga…och ritar man med kolsvart kol så är det inte helt lätt att retuschera. Apropå Jennifer Lopez så är hennes senaste album superbra tycker jag!

Ni kanske undrar också vad som hände med tecknandet, ja alltså finns inte fantasin, inspirationen och känslan där så är det helt hopplöst att få till något. Sen blev jag aldrig riktigt nöjd med den senaste skissen…men jag kanske visar den ändå någon dag. Har ännu inte bestämt mig om jag vågar visa den liksom.

Hur får man förresten sin egen nisch, signum…och vad kallas det egentligen? Jag har svårt att följa den röda tråden, mig själv, det jag vill…för det känns som att jag vet vad jag vill få ut på papperet, men när jag sedan tecknar så blir det inte så på slutet som jag från början tänkte.. Jag kanske försöker för mycket…jag kanske ska slappna av mer