Ibland känns det som om min hjärna går i ultrarapid för att plötsligt tvärbromsa någonstans. Jag har massvis att skriva om men får inte ner orden, vet inte var jag ska börja för så fort jag tänkt början så är min hjärna redan i slutet, och sen glömmer jag vad det var jag skulle skriva om. Men jag vet att det var något, och sen tänker jag äsch det kanske inte är så intressant ändå…(som om det här inlägget är det)

Sen är det den där grejen med att blogga utan bild som är lite svårt tycker jag, det känns alltid lättare med en bild och jag tror att det blir mer intressant då också. Ingen bild, inga ord…ordbajs. Om jag nu inte har något alldeles supervettigt att skriva om förstås.

Fick också en sådan lust att teckna ikväll och satte fart direkt. Ritade av Jennifer Lopez,…som mer ser ut som en ”I robot” och så blajade jag till ögonfransarna som faktiskt var heeelt okej,..men slutade med att en gigantisk spindel kryper ur hennes öga…och ritar man med kolsvart kol så är det inte helt lätt att retuschera. Apropå Jennifer Lopez så är hennes senaste album superbra tycker jag!

Ni kanske undrar också vad som hände med tecknandet, ja alltså finns inte fantasin, inspirationen och känslan där så är det helt hopplöst att få till något. Sen blev jag aldrig riktigt nöjd med den senaste skissen…men jag kanske visar den ändå någon dag. Har ännu inte bestämt mig om jag vågar visa den liksom.

Hur får man förresten sin egen nisch, signum…och vad kallas det egentligen? Jag har svårt att följa den röda tråden, mig själv, det jag vill…för det känns som att jag vet vad jag vill få ut på papperet, men när jag sedan tecknar så blir det inte så på slutet som jag från början tänkte.. Jag kanske försöker för mycket…jag kanske ska slappna av mer