Chokladbollar

Jooeeee jag skulle till tandhygienisten idag. Tokig tid mitt på dagen och ville inte slösa flex så jag tog en ledig dag. På väg hem igår ringer Folktandvården och meddelar att hon är sjuk! Amä…usch vad sur jag blev. Jag har inte velat boka om den tiden som jag annars brukar göra för att skjuta på besöket lite, och så blev det inget ändå…prutt.

Men jag blev hemma ändå, har ju fyllt i om semester så jag var inställd på det. Emma och William har lov så det var väl skönt för dem att slippa fritids också. Jag och Emma har bakat chokladbollar med pärlsocker på. Det är riktigt mumsigt med en kopp kaffe sen. William har lämnat ut böcker som grannar köpt ur BraFörlag.

Sen har jag tvättat x flera och röjt upp i tvättstugan lite.

Kämpaglöd och vadå vintertid…

Det sägs att det är vintertid. Tänk att det har helt och hållet gått förbi mig i år. I helgen som var hade barnen en varsin innebandymatch så både lördag och söndag var fullbokade. Danne åkte med William på lördagen och jag och Emma på söndagen. Mm-m, söndagen ja.

Ställde klockan, gick upp, väckte Emma, klädde på oss och packade och så for vi iväg till matchen. Vi väntade en stund på parkeringen så Emma fick i sig en smörgås, vi hade nämligen varken bröd eller mjölk hemma så det fick bli fralla och drickyoggi från macken. Vi väntade lite till i hopp om att någon från laget skulle dyka upp…och så väntade vi lite till. Nehepp, då gick vi och letade upp hallen, hade inte varit där förut nämligen. Lyckligtvis så var det en massa folk där inne, men ingen från vårt lag…skumt…Då kommer en pappa fram och visar var vi ska vara så vi hade ju kommit rätt, men sen började han mumla om vintertid och bla bla..vadå vintertid tänkte jag och småfnissade lite.

Efter en stunds väntan och envisa funeringar om vintertid var jag tvungen att ringa upp Danne och fråga vad det står för klockslag på TV:n, och mycket riktigt, vintertid var det. Så det var bara att gilla läget och Emma och jag satte oss för att kolla på matchen mellan två andra lag som skulle börja.

Hur som helst när Emmas lag spelade var det riktigt spännande, de vann inte men kämpade verkligen in i det sista. På bild ska Emma skydda målet och hon är inte rädd för att gå in i närkamper med de äldre långa motståndarna. Som tränaren sa, hon är liten men tuff.

Kamelen och snorkling

Det var verkligen vackert under vattenytan precis utanför piren vid hotellet. Så nära och det var som att komma till en annan värld. Vi köpte en enklare variant av undervattenskamera, en sån där med filmrulle, …totalt värdelös! Vi fick den inte att fungera ordentligt och lämnade in den en gång, de tyckte inte det var något fel på den, men vi kunde då inte knäppa några kort. Jo, ett par stycken och en eller två blev väl bra, man kan ju ana färgen på firrarna. Till och med bilden tagen med systemkameran ovanför vattenytan på en fisk blev bättre som ni ser.

Det tog ett par dagar innan William vågade sig på att snorkla där. De var väldigt nära, och en del riktigt stora. Vi såg nemofiskar, som barnen säger, alltså clownfiskar och Doris från ”Hitta Nemo”. Eftersom det började blåsa de sista dagarna var det mer komplicerat att snorkla med immiga cyklop, dimmigt under vattnet av all sand som virvla och enstaka kallsupar också. Lärde mig att dyka med cyklopet i poolen innan jag gav mig ut i det salta vattnet. Gjorde två tappra försök att dyka men det blev bara pinsamt,…William undrade vad jag höll på med egentligen. Vadå?…hur lätt är det att ta sig ner i det där supersalta blåsiga havet med mina taniga armar…hrmpf!

Så var det kamelen ja, ser ni den stackars kamelen..jag tyckte lite synd om den som får strosa runt på hotellområdet vareviga dag. Han såg lite sliten ut måste jag säga. Emma var tuff och hoppade upp på den med mig. Jag hade gärna sluppit och hellre sett båda barnen på den…Emma blev lite skraj när den reste sig upp då det kändes som Fritt Fall i Skara typ…så hon upprepade gång på gång under färden att hon inte kommer våga gå av. Kamelmannen fick slutligen lyfta ner henne och hej och hå så satt jag där själv.

Poolhäng

Lite mer foton från Hurhada Egypten. Det fanns en jättestor pool på Arabia Azur där vi hängde varje dag eftersom barnen tyckte det var kul. Men vi fick kompromissa lite med poolhäng förmiddag och snorkling i röda havet på eftermiddagen.

Vid poolen kom ofta försäljare och ville erbjuda massage, hennatatuering och massa annat som vi tackade nej till. Eftersom vi hade all inclusive så var det bara att hämta vad man ville ha att dricka och äta. Massa läsk, öl, drinkar, glass och bullar m.m. När barnen plaskade och lekte i poolen låg vi andra och småpratade, solade och läste. Jag läste ut två böcker under den där veckan, inte vanligt för att vara mig.

Det var så härligt i solen och vädret var toppen med klarblå himmel och riktigt varmt och skönt. I like! De sista dagarna började det blåsa en hel del, men det gjorde inget för det var ju bara svalkande. Fast desto mindre roligt när vi skulle snorkla. Men mer om det i annat inlägg.

Även här vid poolen och baren visades det öppet att de inte gillar…ja, jag vet inte vad men någonting stör de sig på eftersom jag och Emma blev totalt nonchalerade när vi skulle hämta läsk till henne. Till slut fick jag vifta med Emmas arm för att kunna få beställa. Varför de gör så vet jag inte,..var det för att jag hade bikini?…bikini vid poolen?…är det fel. Jo jag vet att de tycker man ska skyla sig men ändå…

Hur som helst alla var inte så som tur var. Vi träffade trevligt egyptiskt folk också såklart som kamelmannen, mannen i affären och en och annan servitör som gärna ville ha dricks förstås. Samt andra turister som skulle åka hem och gav bort sina badmadrasser till barnen.

Värdefulla fynd

Bjuder på en svartvit bild från Egypten, glöm inte att klicka på bilden. Emma ska kasta sten i lagunen.

Det var så här småstenigt runt lagunen men man fick inte plocka med vare sig snäckor eller koraller hem. På bussen hem sa reseledaren att om det nu var så att man hade en och annan snäcka med sig i bagaget så var det säkrast att lämna kvar det, annars skulle man få betala 600 dollar, eller var det pund…jaja dyrt var det i alla fall. Så det var inte ens att tänka på att ta med sig ett endaste litet minne från Egypten.

När jag satt där på bussen kom jag på att i min kameraväska som jag hade i knät, har det legat en yttepytte snäcka kvar från Thailandresan 2008. (Svettstickningar i mina armhålor)…jag rotar igenom väskan och hittar den, dock trasig men ändå en snäcka, och lägger den i cigarettluckan i stolen framför mig. Hade varit liiite trist om jag fått betala för en snäcka som inte ens var från Egypten.

Förresten, det här var mitt 1000:e inlägg sedan 2007,…moahaha ingen toppbloggare direkt…

G r a t u l a t i o n e r

Idag fyller min käresta år och det ska vi fira med smörgåstårta och grannarna kommer över en stund. I morse sjöng jag och barnen och gav rosor och en liten karamellpåse. Vi har sagt att vi inte ska köpa något till varandra, snart fyller ju stora killen år också. Vi får väl se tvätt- och torkmaskinen som en present till oss båda eftersom jag fyller snart också. Trevlig lördag alla!

Lagunutsikt Arabia Azur

Nu har jag fått ihop ett gäng bilder. Jag börjar med att visa lite från lagunen utanför vårt hotellrum. Vi bodde på bottenvåningen så det var bara att gå rakt ut och hoppa i om man kände för det, eller lägga sig för att sola. Nya handdukar fick vi varje dag när vi lämnade ett kort till handduksmannen.

Jag var uppe först varje morgon, redan vid 7-tiden på morgonen. Jag smorde in mig och paxade solstolar åt oss allihopa vid poolen. Vi bodde vid lagunen som sagt men där badade aldrig jag, det gjorde däremot William. Där fanns det också lite småfisk, nån typ av plattfisk och en dag såg vi en vit fågel, såg ut typ som en ministork eller nåt. Men då hade jag inte kameran. Vid lagunen var det mycket småbarnsfamiljer. Vi höll till vid poolen och ute på piren där man kunde snorkla runt reven.

Det mörknade väldigt tidigt och fort, ungefär som här på vintern fast det går fortare. Redan vid 17-tiden och vid 18 var det svart. Så när vi var nyduschade en kväll tog jag fram stativet i skymningen innan det blev kolsvart och tog en familjebild. Det blev inte superskarpt men en rätt fin bild ändå. Ljusade upp bilden innan den togs så det ser ut som det är på dagen. Synd att Williams ansikte blev lite blurrigt, han måst ha rört sig. Slutartiden i kameran blev ju längre.

Det fanns många fina träd och palmer förstås. Träden hade många vita och rosa blommor som ni ser. Har tagit fler detaljbilder som jag visar i ett annat inlägg.

Ujuj vilken tid det tar…

Jag redigerar fortfarande foton från resan…

Jag tänkte faktiskt blogga en gång till när vi var i Egypten, men det sket sig. Jag hade datorn med dit och gjort klart några bilder till ett till inlägg som jag sparade på ett minne. När jag kom till internetcafét så hade jag inte så mycket växel. Att surfa kostade 8 egyptiska pund (cirka 10 kr) för en halvtimme. Jag hade en sedel på 50 pund.

Mannen bakom disken kollade konstigt på mig och frågade om jag inte hade mindre. När jag sa att jag inte hade det gjorde han en ogillande min och började rota i sin skrivbordslåda. Sen sa han att han inte hade någon växel och ryckte på axlarna och tittade ganska så nedvärderande på mig. Usch, vilken typ. Tack och hej tyckte jag och gick.

Det var flera gånger under den här veckan som man inte kände sig speciellt välkommen, en del visar det ganska så öppet. Jag vet att man inte bör gå för utmanande klädd och jag respekterar deras synsätt, men inom hotellkarusellen liksom?…inte ens korta shorts kan de respektera..? Men inte blev jag skrämd för det. Inte för att jag solade topless för då hade jag väl blivit utkastad ur landet.

Jag tycker att de lika gärna kan respektera oss även fast vi går runt i bikini, har korta shorts, eller vad det nu kan vara de stör sig på. Inte står jag och suckar och totalt nonchalerar dem…så som jag blev ett par gånger. Till och med när min dotter var med blev vi nonchalerade, de ska ju gilla barn så mycket sägs det.

I andra änden

Så jag är på väg hemåt från jobbet och det är typ kö, ja kööö i Örebro stad, en himla massa bilar överallt och alla vill fram samtidigt. Mannen ringer och undrar när jag är framme och plockar upp honom på jobbet, och jag tycker väl att cirkus 10 min borde funka…

Jag fortsätter rocka Volbeat i bilen på lagom hög volym sådär. När jag nästan är framme tänker jag ”undrar om jag ska ringa och säga att jag är framme, eller står han redan ute..” och precis då ringer mobilen. Jaha, nu ringer han tänker jag och svarar;

-Aaa, jag är framme!
Precis när jag sagt det ser jag inför mig att det stod ju faktiskt inte mannens nummer på displayen…oups. Det hörs inget i andra änden, jag hör bara Volbeat som sprakar ur högtalarna.
-Hallå hallå?..var har jag kommit, hör jag sen.
Jag sänker genast musiken och blir lite svettig, gud vem ringde, tankarna maler om alla möjliga pinsamma situationer.
-Du har kommit till Lisa, piper jag.
-Ja hej det här är B-M Williams fröken från skolan….
(blodrush i mina ådror!)

Usch vad pinsamt. Här sitter jag och rockar och svarar så dumt i telefonen. Men det ordnade sig ju och hon trodde att jag svarade att jag hette Anne eller något sånt…mohaha
Hur som helst ville hon boka in tid för utvecklingssamtal och det fick hon.