En trött Emma efter alla läkarbesök.

Igår var vi alltså på gomkonferens med Emma för undersökning, bedömning och fortsatt planering, då hon föddes med LKG-spalt. Och för er som inte vet vad det är så är det alltså läpp- käk- och gomspalt. Kluven läpp, gom, käke. Men innan konferensen fick vi träffa:

Specialisttandläkare
Här fick Emma le stort och visa alla fina tänder. Många tänder är det huller om buller i överkäken där hon har sprickan i käken. Tandläkaren ville ta nya röntgenbilder för att kunna se exakt hur tänderna är på väg att växa fram, samt hur de som kikar fram men inte syns så bra sitter också. Så iväg till oral röntgen. Dit in fick pappa följa med, mamma hade tydligen gått för att ”köpa bulle”…eller snarare sitta i väntrummet och ha tråkigt. Allt gick bra och efter det upp till tandläkaren igen som förklarade vilka tänder som var vad och vad de tänkt göra och si och så. Nämnde att han kunde tänka sig att det blir aktuellt med operation så småningom. Sen blev det lite fotografering av tänder och ansikte.

Logoped

Det här är lite mer lättsamt. Här får man prata och titta på bilder. Jag och Emma fick sitta i ett slags isolerat rum med en mikrofon. Jag satt bakom och skulle läsa upp en himla massa ord, vilket gick bra, och sen 3-4 ordsmeningar, som också gick bra fast det blev lite rörigt efter ett tag men det var bara roligt. ”Titti tittar på TV” blev helt plötsligt ”Titti tittar på korv”. Efter det lite mer prat om ”Mimmi o mamma e hemma” t.ex samtidigt som hon fick ha en spegel under näsan. Spegeln skulle visa imma när hon sa just de orden, men inte annars. Och så blev det och allting lät bra, inte nasalt.

Foniat

Lite läskigt var nog det här men det visade Emma inte mycket tecken på. Hon satt själv i undersökningsstolen och ville hålla handen. Doktorn var mycket bra och pratade lugnt med Emma. Till slut sa han att hennes näsa skulle bli TV-kändis. Hon skulle få en tunn tunn slang med kamera upp i näsan. Emma sa inget förutom när det stack till lite men sen gick det bra. Då fick hon samtidigt säga några meningar som hon sagt tidigare hos logopeden och på så sätt kunde doktorn se så att den mjuka gommen slöts mot…eh, mot typ gomseglet (fast det har hon nästan inget kvar) eller äh, jag minns inte vad det hette. I.a.f om det inte bubblade när hon pratade så var allt okej, annars kan talet bli nasalt. Men det var också OK! Sen fick hon se allt själv på TV-skärmen, och efter det lite killekill i öronen vilket gjorde liiite ont, men det var tydligen för att doktorn drog i hennes öra lite för hårt.

Allt detta gick väldigt smidigt och bra så vi hann t.o.m åka hem och ta det lite lugnt innan vi skulle träffa hela specialist-teamet. Väl tillbaka fick vi träffa alla igen samt en plastikkirurg från Uppsala. Hon berättade att de planerar operation redan innan sommaren (!) oj oj mitt hjärta hoppade över ett slag för jag hade tänkt mig att det inte skulle bli förrän om ett par år, men samtidigt så är det ju skönt att få det gjort. Så nu får vi vänta på kallelsen och sen blir det ett par dagar på sjukhus i Uppsala. Det hela kommer gå till så att de tar ben från hennes höft och lägger in i överkäken. Ujuj, vad hon ska få stå ut med lillstumpan…mammas hjärta känns plötsligt lite tungt.

Nu var det ett år sedan Emma var på senaste kontrollerna för sin läpp- käk- och gomspalt som hon föddes med. Hon är opererad två gånger, ena gången för läppen och andra gången för gommen. Nu ska hon träffa LKG-teamet igen som består av plastikkirurger, specialisttandläkare, foniater och logopeder. Det kommer att bli en heldag med besök på tandregleringen för att se hur pass mycket de riktiga tänderna vuxit fram, vi får träffa logopeden som kommer att lyssna på Emmas tal så det inte låter nasalt t.ex. Efter detta blir det gomkonferens där alla i teamet deltar och ger lite mer besked vad som ska göras. Frågan är ju OM det blir en tredje operation av käken där det fortfarande är en liten spricka som gör att ena framtanden växer helt galet, eller om det räcker med tandställning framöver.