Månadspeng – hur gör ni?

Här hemma har vi en 11-åring och en 9-åring. De har båda två precis avancerat upp till månadspeng, dock har sonen som är äldre lite högre månadspeng än lillasyster. Sonen har 200 kr och dottern 160 kr i månaden. Detta ska räcka till lördagsgodis och annat, eller helt enkelt sparas om de vill det till någon dyrare leksak eller vad de nu önskar.

Vi tänkte så här att vi kan se till att vi har popcorn och saft hemma på helgerna, men vill de äta något annat så får de köpa det för sina egna pengar. Andra vanliga klädesinköp som efter årstider och olika aktiviteter står ju vi för än så länge.

Det är väl rimligt? Enligt Råd och Rön är den genomsnittliga månadspengen för 11-åringar 160 kr (40 kr/v). För 9-åringar 120 kr (30 kr/v). Så vi ligger lite över det om man ska gå efter den tabellen. Det skiljer några tior hit och dit när man googlar på det. Självklart får ju var och en göra som de vill inom sin familj beroende på ekonomin, men det vore kul att höra hur ni andra gör.

Idag har dottern som är 9 för första gången velat låna mitt smink på riktigt, och hon har sminkat sig själv och jag har hjälpt lite och visat vad grejerna är till för. Var kom det ifrån liksom…ujuj helt plötsligt bara. Sen ville hon även köpa smink för sin månadspeng…oups. Ja, det får hon väl men jag poängterade att hon är lite för ung för att sminka sig varje dag i skolan, men på kul här hemma och på fest så är det väl okej. Oj, nu börjas det…

Bar mark nu!

Men ååå vad segt det är, isande kallt och jobbigt. Trots solsken idag så känns det bra med snö nu tycker jag. Vi ska inte åka till fjällen.., men dem som är där och åker bräda och annat vill ju förstås ha snön kvar ett tag till. Här om dan sa jag till mannen att vi kanske skulle åka iväg till en stor backe med barnen, packa smörgås med varm oboy och ha skoj i snön och solsken ska det vara förstås. När jag precis föreslagit det ångrade jag mig, jag kommer frysa ihjäl. Men vi får se hur det blir för sonen har vuxit ur sina skor och bräda och själv brukar jag inte åka. Emma har bara provat stå på ett par skidor typ och glidit sakta ner för en minibacke i Lindvallen. Näee vi får se hur det blir.

Men vad mycket prat det blev om snö och annat nu när jag lagt ut en bild på bar mark. William åker bräda på asfalten hemma och övar trix, alltså inte idag…

Cuddly lambs

Idag har vi knåpat ihop gosiga små lamm som Emma fick i present av en kompis. Jag må vara trög, men varför kan inte beskrivningarna vara liiite mer lättförstående,…som om jag har ”filtat” någon gång i mitt liv?..Men till slut så kom vi ju på hur det skulle gå till. Som så många andra gånger när vi har tänkt att göra något med familjen så spårar det ganska så snart ur,..det kan vara vad som helst och de mest urfåniga saker. Så efter lite gnabb är halva familjen kvar men ändå lyckas vi få till två lamm. Man kan göra sex stycken lamm, vita gröna och svarta,…jaaaeee om man har dubbel uppsättning av nål och nålplatta så absolut! Nålen gick tyvärr av efter dessa två lamm så jag och William hann aldrig göra några. Lite synd för det såg kul ut.

Det svarta lammet är mannens kreation, jag blev full i skratt för den ser rätt rolig ut, det blir ju aldrig exakt likadant som på bilderna i förpackningen. Emma gjorde också ett tappert försök med ett grönt lamm. Jag, som äääälskar att sy (not) fick äran att göra ögon, näsa och mun. Första försöket fick jag reoperera som det så fint heter på sjukhusspråk, lammet fick även 100 mg Zinacef som smärtstillande innan jag kunde sprätta bort styg…tråden…

Fast jag måste säga att de blev rätt söta ändå. Men det hade varit roligare om det fanns en extra uppsättning nål och nålplatta så flera kunde vara med samtidigt. Har ni filtat förut?

Vinden viner i vassen

Bjuder er på en skön bild, ej tagen idag eftersom man kommer hem så sent om dagarna. Men!,..det är äntligen fredag, såå skönt inte sant!? Vi har precis ätit fläskytterfilé i ugn med klyftpotatis/morötter och kantarellsås. Det blev himmelsk gott, och ett rött vin till det blev pricken över i.

Så vad händer i helgen då…ja här är det INGEN innebandymatch,…soft! Det blir en slapp helg tror jag, och det kan vi behöva ibland. Man får passa på när möjligheten finns. En lång frisk promenad kanske vore något.

Jag har lovat Emma att pyssla i alla fall, så lite pyssel blir det. Känner för att teckna något, kanske ska fråga William om han vill rita med mig.

Kommer ni att tillåta er att vila i helgen, eller är det fullspäckat?

Gulaschen puttrar och brasan sprakar

Ja mer än så händer inte här hemma just nu. Jag lyssnar på Spotify, filmmusik från Alice in Wonderland för att vara exakt. Jag blir lugn av sån typ av musik och får igång tankeverksamheten lite. Filmen är ju riktigt bra också med Johnny Depp.

Barnen är med mannen på innebandyträning men borde komma hem när som helst. Då vill antagligen Emma att jag ska avmaska (låter som något annat) hennes halsduk hon gör med hjälp av en sån där Quick Knit. Jag ska bara läsa igenom bruksanvisningen för trettioelfte gången först, eller googla… Efter det blir engelskaläxa med William och lite mys i soffan innan sovdags. Nehepp, jag är jättehungrig så jag ska nog äta före dem.

Alla hjärtans…

Kom på att det är ju alla hjärtans dag idag och hos oss har det inte varit mer än en vanlig dag som alla andra. Förutom att barnen kom med små hjärtliga teckningar. I fredags fick vi en i förväg av Emma, ett rött hjärta i trä. Pysslade ihop den här bilden i photoshop, tagen av en fotograf i Thailand på vår bröllopsresa. Hoppas ni alla haft en trevlig kväll med nära och kära, nu säger jag gonatt.

Två och en halv timme senare

Först kändes det som att 2½ timme kanske skulle bli lite väl långt, men tiden gick otroligt fort och jag trodde först inte att vi skulle hinna med allt. Men det gjorde vi precis.

Vi började med att pyssla och alla fick en varsin svart mask som de fick limma fjädrar och annat på. Det verkade populärt och de satt länge och gjorde iordning sina masker. Maskerna fick dem sedan ta hem.

Med maskerna på lektes det två lekar tagna från tv-programmet ”Minuten”. Plock i pasta och den andra minns jag inte namnet på, men man sorterade upp godisar i olika skålar med en hand. Vi sjöng, åt tårta och hade fiskdamm enligt önskemål.

Och, ja ljusen är blå…hmm men det gjorde ju inget förstås men de silvriga var slut. På slutet samlade jag ihop tjejerna för en gruppbild och då kom de på att Sotis matchade färgtemat. Emma har haft det jättekul och vill ha färgkalas nästa år igen säger hon, fast då med andra färger förstås…och längre tydligen för tiden gick alldeles för fort.

Svart och vitt, silver går också bra

Som sagt dessa färger gällde på Emmas färgkalas när hon fyllde 9 i helgen. Det var tänkt att bli 9 barn med Emma, men de blev 6 st då de andra fått förhinder. Tjejerna hade faktiskt gått in för färgtemat och en del hade även sminkat sig. Även våra dekorationer, tårta och presenter hade vi matchat inför den stora dagen.

Tårtan och presenterna fotade jag innan kalaset för det var presenter från oss som hon fick öppna senare. Påsen med stor text på lyder ”här får du något du inte hade väntat dig”,

köpt på Lagerhaus av storebror och i den låg ett skissblock. Det prickiga papperet är också därifrån. Här har jag inte skrivit på tårtan, så ni får se en annan bild sen. De svarta prickarna är svart marsipan.

Innan alla kom fick hon öppna en av våra presenter och fick då en scarf att ha på sig under kalaset, och två gummisnoddar med tärningar på som fick bli armband. Dessa hittade jag i min favoritaffär Sweet Poison. Fortsättning följer i nästa inlägg och då får ni se lite mer från kalaset.

Min lilla

För 9 år sedan kände jag mig otroligt lugn, det här var ju andra barnet så det här kan vi nu tänkte jag. Ord som ”det andra barnet kommer fort” bekymrade mig inte och tog en lååång dusch på morgonen när värkarna började. På med val- och delfinmusik i bakgrunden och slappade på soffan en stund. Efter ett antal timmar tyckte jag nog att det var dags att ringa efter mannen och sen satte det fart ordentligt. Så efter 11 minuter på förlossningen, kikade Emma fram. Enligt förlossningsjournalen med ”höger hand mot kind”.

Mina tankar om att ”det här kan ju vi” fick jag sent glömma då hon föddes med högersidig läpp- käk- och gomspalt. Omtumlande och helt obegripligt. Jag kände mig skyldig att jag gjort något fel under graviditeten men vi kunde inte finna något, ej heller någon i släkten som fått det, så enligt läkarna troligen ”slumpen”. Det viktigaste var ju ändå att hon för övrigt är fullt frisk. Det har varit många tuffa perioder att ta sig igenom och nu dessutom efter tre stora operationer ser det jättefint ut. Vi är så tacksamma att allt har gått så bra.

Hon är en tuff tjej, snäll och omtänksam mot andra. Trots att hon och storebror har i stort sett dagliga fajter så gör hon allt för honom. Storebror vill gärna bestämma och styra men Emma vill klara sig själv och visa att hon kan! Hon är en liten drömmare, tänker mycket och kan stanna upp mitt i allt. Hon spelar innebandy precis som storebror, och älskar att pyssla.

Oj oj…pustar ut

Just nu, i stort sett alla ”måsten” är över, vi har en liten grej kvar att göra efter allt ståhej med kalas och sådant som hör till. Tänkte bara ge ifrån mig ett litet livstecken, så ni inte tror jag har tuppat av eller nåt. Det har varit hektiskt men gått riktigt bra! Har även hunnit ta en nypa frisk luft med rask promenad och rensat skallen lite. Vi har främmande sedan igår av pappsen och min farbror. Vi har nyss ätit middag och softar nu i soffan. Inväntar presentöppning med tårta som blev över då vi väntat med lite presenter. Tänkte dryga ut födelsedagen lite och förstod ju att det skulle bli tårta och annat över efter kalaset som vi nu kan smaska på. Emma är mer än nöjd och sitter och fyller i sin kompisbok ala jordgubbs-lisa hon bland annat fick. I senare inlägg ska ni får mer detaljer om kalaset som blev riktigt lyckat…och så får vi hoppas att barnen hade roligt! Det kändes så ändå tycker jag väl…

psst, om ni som redan läst här undrar var bilden kom ifrån så lade jag in den i efterhand…missade det.