Ernst och alla andra

När jag ser på alla dessa matlagningsprogram, inredningsprogram och så vidare så ger det mig faktiskt lite ångest, prestationsångest. För allt är så där himla fint och uppfinningsrikt. Varför kan inte jag komma på alla dessa braiga ideér, vara lite sykunnig, snickra, måla och se exakt var en viss pryl ska stå till exempel.

Ernst sa ikväll ”huset vill att det här ska ske” och visade sina perfekt huggna vedklabbar, en torr gammal planka låg estetiskt placerad på fönsterbrädan, sitt egenhändigt ritade köksbord…jag kände bara,… om det vore så lätt för det gäller ju att komma på det där lilla extra som inte alla andra har.

Alla aptitretare han gjorde ikväll då, på ett litet kick och såg så gott ut. Fast verkligheten kan ju faktiskt se annorlunda ut. Vem vet hur många tagningar dem behövt göra för att få till ostbollarna och få dem att ligga kvar på skärbrädan med jätterabarberbladet, rödbetor med ostkräm och sommardrinken. Fast dem verkar ganska enkla ändå, kanske man skulle prova. Recepten hittar ni här.

Simon & Tomas sa i ”Sveriges fulaste hem” ikväll, -”huset börjar känna sig älskat”… jag undrar om vårt hus känner sig älskat? Ja, till stor del kanske förutom tvättstugan som legat på is lääänge.

Eller så gör jag bara som Maria Montazami och köper ett par tofsar, typ 88 st eller nåt :)

Rubbade rutiner

Sedan jag började jobba i måndags efter semestern händer skumma grejer. Två gånger har jag tagit en kopp med tepåse i, för att sedan ställa den i kaffeapparaten och fylla på med kaffe. Idag när jag körde hem från jobbet tyckte jag att det kändes så himla konstigt, någonting stämde inte liksom…sen känner jag det. Jag har glömt byta skor så jag åker hem med mina inne-sandaler. Jaja, tur att det inte snöar ute. Sen har jag ju haft segaste datorn, som bara dog igår mitt i ett långt diktat. Idag efter lååång tid kom jag äntligen in i datorn igen, men endast diagnosen var sparad i journalen,..hrmpf! Strax efter ringer IT-teknikern och ska komma och byta min hårddisk. TACK! Imorgon ska jag dricka te,..ja det ska jag.

Jag blir så trött..

Idag strax innan arbetsdagen skulle ta slut tänkte jag att jag hinner med det här ”hög-markerade” diktatet. Under tiden jag skriver åskar och blixtrar det utanför och regnet står som spön i backen så mossan flyger på vår uteterass. Plötsligt slocknar ljuset i taket för en kort sekund, det flimrar till men sen är det som vanligt igen. Jag sparar mitt diktat för säkerhets skull. Så jag fortsätter skriva och när jag nästan är klar så får min dator fnatt och musen låser sig! Likaså pedalerna reagerar inte! Så otroligt tröttsamt eftersom diktatet var lite halvlångt. Så jag lämnade datorn så och gick hem eftersom den inte behagade vakna till liv igen.

Här hemma har jag fått lite tid för mig själv då familjen är ute på äventyr. Så jag passade på att försöka hitta ett bra plugin för bildspel här på wordpress. Hittade ett också och har lyckats installera det och fixat. Lyckades även göra ett utkast med två bilder och fick pluginet att fungera…en stund…nu får jag inte till det igen. Nånting gör jag fel, men vad.
Ska jag lägga in foton i ett inlägg som galleri eller var och en för sig?
Ska jag därefter välja pluginet eller ska jag välja pluginet innan jag lägger in fotona?
Vad är det för ruta som kommer upp? Den vill att jag ska fylla i nån typ av adress.

Hittade ett annat plugin också som heter popular posts som jag fått in i menyn här till höger. Har redigerat att den ska visa populära inlägg sorterat efter kommentarer sedan lång tid tillbaka, men det kommer bara upp två?? Konstigt ser det ut också med bokstäverna…hrmpf.

Så kära wordpress-vänner har ni några tips vad jag gör för fel?
Nu blev jag så trött så jag tänker knyta mig redan kl 21. (!)

Vågen förvånade mig

Idag innan vi kunde ge katten tablett mot masken var vi tvungna att veta kattens vikt. Så jag vägde men själv först och fick en smärre chock. Jag har gått upp i vikt! Ja, hela 3 kg faktiskt och det är ovanligt för jag har haft samma vikt så länge jag kan minnas, jo det har väl diffat på 1-2 kg, men inte 3! Ja, nu låter jag urlöjlig och det är inte så himla farligt heller, jag blev bara lite förvånad.

Så i alla fall efter det vägde jag mig igen när jag höll i Sotis och slutresultatet var att han väger runt 7 kg! Uj uj, vad äter kissen egentligen? Han måste fånga ett och annat ute och sen kommer han in efter att ha jagat en hel dag och låtsas vara vrålhungrig. Jaja, fast det sägs ju att kastrerade hankatter är större.

Min egen vikt fick mig att gå min 5 kilometersrunda, fast jag snarare powerwalka, joggade och flåsade som en hund.

Det blåste och regnet kom

spadeohinkilavendelnJahapp, så imorgon är det måndag och första arbetsdagen efter en härlig semester på tre veckor. Mannen har dock semester fortfarande och barnen sommarlov. Så jag ska åter till vardagsbestyr medan familjen får slappa,…hrmpf!

Jag har lapat sol under helgen, solat badat solat badat. Idag var det otroligt varmt och kvavt. Nyss kom det vindar och med det regn, skönt med lite svalka. Vindarna kan gärna få ta med sig sonens humör och uppnosighet som härjar här hemma nu. Nu har han godisförbud till nästa lördag. PUNKT! Livet är inte alltid en dans på rosor inte. Syskonrivalitet härjar också, ibland blir jag bara såå trött.

Barnen är nyduschade, jag har färg i håret och ska även jag ta en svalkande dusch.

Sotis fick följa med

sotis utforskar

Vi hade lite olika planer för den här veckan. Det fick bli en tripp uppåt till svärföräldrarnas stuga i Höga Kusten, norra sidan av bron. Vi bestämde oss för att låta katten följa med på ett litet äventyr. Vi visste ju inte alls hur han skulle reagera på en nära 6 timmars bilresa. Men vi blev smått förvånade när han endast mjauade ett fåtal gånger. Han lade sig i Emmas knä en stund, sen gick han ner till kattlådan och låg där en stund. Efter det fram till mig i fotändan där han sov ganska länge. Han smaskade endast i sig en liten godisbit och sen lade han sig i kattlådan igen och sov sista biten. Han tänkte väl; -jaha är det här jag ska finna mig nu, okej då.

På morgonen efter frukost släppte vi ut honom för första gången efter att ha svansat runt inomhus under natten. Han gick ut på trappan och sedan under trappan. Runt huset och sedan var han borta. Men han kommer och går och jag hoppas att han inte drar iväg på något längre äventyr, vi ska ju hem också.

Vilken dag

semesterWow vilken otroligt härlig dag. Ja vädermässigt i alla fall, varmt och skönt i luften, det fläktar och jag tänker ”semester”.

Dessvärre har William mått dåligt natten som var med magont och kräkts. I morse blev värken i magen värre och jag ringde sjukvårdsupplysningen som tyckte det lät som blindtarmen. Så vi åkte in till akuten. Efter tre timmar fick vi åka hem, det verkade inte vara något allvarligt. Men med magen kan man ju aldrig så noga veta så det var skönt att vi kollade upp det ändå. Han kräktes en gång på sjukhuset och en gång när vi precis kommit ut därifrån, en gång till här hemma och sovit sovit sovit. Så någon bacill verkar han ha fått i sig.

Ja, vi har semester och jag försöker känna lugnet. Barnen är dock uppe längre än vad jag själv orkar ibland (när dem är friska) så jag ställer nog klockan till imorgon bitti och väcker dem tidigt. På bild ser ni fjärilslavendel längst till vänster, min favorit. Framför den står kaffekoppen. Närbild kommer.

Så skönt med semester

Den här semestern gör mig slö. Det är toppenväder, vi solar och badar och har det gott. Så jag får säga godnatt och återkomma med bilder en annan dag från vår dagstur till Gröna Lund. Orkade endast redigera ett par stycken ikväll, sen hamnade jag i soffan. Hoppas ni har överseende med det.