Jag har ju inte visat er detta. Mitt senaste skissprojekt. En beställning från företaget Rotabmusic som säljer vinyl- och CD-skivor på nätet, och som specialiserar sig på att sälja det som oftast inte längre finns att köpa i butiker.
Ansiktet är alltså tecknat av mig och sedan ett godkänt teckensnitt på det.
…
Idag,..barnens första skoldag med yngsta som börjar 4-an och äldsta som tog bussen till 7-an. Jag tog ledigt idag, mycket skönt måste jag säga. Har inte gjort många knop. Försökt påbörja olika projekt, rensa ogräs…boring!…köpte ett till japanskt gräs hos trädgårdsmästaren men upptäckte när jag kom hem att jag tagit fel sort. Så jag får byta ut den imorgon.
Däremot fick jag fram penna, papper och till och med akvarellfärgen. Tog en himla tid innan jag fick lite inspiration…från en bok jag såg faktiskt. Kan ni se vilken av min tolkning, en självbiografi. Jag är ju inte riktigt klar än,..tror jag. När vet man att man är klar med sitt målande? Jag vet av erfarenhet att jag förstörde en, eller två, då jag inte slutade kladda med färgen i tid. Men man lär sig av sina misstag som det så fint heter. Okidokey, back to work…
Tillägg: Sådärja, som jag trodde. Jag tappade fokus och har nu rivit sönder den här. Jag får se om jag försöker på nytt eller väntar på annan inspiration. Inte mycket till gissningar vem det kunde vara från er,…men det har jag full förståelse för. Hur som helst så var det alltså SLASH Anthony Bozza, gitarristen i gruppen Guns ´n Roses.
Jag fick plötsligt en sådan lust att teckna. Det var evigheter sedan jag gjorde det, om man nu räknar bort de gånger jag ritar manga med sonen. Jag ritade mycket när jag var yngre och gick i skolan, ritade av tidningar och från eget huvud. Inget avancerat direkt men kul var det.
Lite senare i mitt liv beställde jag hem massvis med tecknarböcker, det var nån sån där tecknarskola på posten och jag fick hem åtskilliga häften och kasettband. Tror ni jag tog tag i det då? Nehepp inte då. De där häftena har jag kvar och sonen har nu fått dem av mig. Han har ritat lite ur dem ändå, men ritar oftast manga. Men det går upp och ner även för han märker jag.
Så ikväll tog jag papper och penna och ritade av ett foto på Emma från sjukhustiden. Jag kanske gick ut lite för hårt, men uj vad svårt att få det proportioneligt. Fast ändå, behöver det vara det? Jag kladdade bara lite och jag måste nog erkänna att jag behöver öva om man ska få ett litet hum om vem det är på bilden ändå. Men den blev inte så tokig …fast någonting säger mig att imorgon, när jag ser den med andra ögon, så åker den i soporna.