Den ”andra” bilen

Att köra en bil jag aldrig kört förut kan se roligt ut, även om jag har kört den innan. Det är då alltid nånting konstigt med den ”andra” bilen. Vi har alltså bytt vår ena bil igen. Den lilla varianten som mannen oftast kör. Jag brukar ha Saaben för jag trivs bäst i den för den är lite nyare än den andra bilen. Den ”andra” bilen har varit i många olika varianter. Det var en Skoda pickis som blev en BMW som blev en Golf och nu är det alltså en…en Opel corsa tror jag den heter. En liten röd sak årgång -00 (låter som ett vin)… Men som sagt det är då alltid något när jag ska köra den ”andra” bilen. Inga stora grejer men typ så här:

Skoda pickis: I den hade förarsätet totalt fastnat i läget längst bak, och det gick absolut inte att rubba den, särskilt inte eftersom spaken man drar i var trasig. Det gick att köra men så fort jag kom in i staden och behövde koppla så fick jag antingen sitta, jag menar nästan ligga, för att nå pedalerna. Eller så fick jag sitta som en pensio med arslet längst fram för att nå, fattades bara gubb-kepsen där. Väldigt trög att parkera med, kändes som jag hängde i ratten ibland.
BMW: Den hann jag bara provköra en gång, det är en annan historia för den hamnade på skroten. (Hm, det lät som om det var jag som var orsaken men så var det inte).
Golf: Den här kallade jag för Mr Beans bil, den brummade som den och tutade som den. Och så var den så finurlig att när man låste eller låste upp så fick man vara blixtsnabb med att dra tillbaka nyckeln, annars åkte ALLA rutorna ner, och en ruta lyckades då fastna! Tog ett par gånger innan jag lärde mig det där kan jag säga.
Opel corsa: För det första så stod den bara där en dag. Hann knappt förstå att vi skulle byta bil. När jag tog den till jobbet första gången så fick jag motorstopp hemma i backen. Då säger sonen ”kärringstopp” lite tyst ungefär som att jag inte skulle höra. VA? -Det heter faktiskt motorstopp muttrade jag…och gasade iväg. Framme på parkeringen utanför jobbet får jag gå ur bilen för att ta reg.nr att skriva på mitt p-tillstånd, in i bilen igen, hittar ingen belysningsknapp så jag måste ha dörren öppen för att se när jag ska ta bort stereon så ingen snor den, stereon får jag däremot inte loss utan tar istället usb-minnet bara. Kände mig nästan som en tjuv så som jag höll på och mixtra med saker och ting. Men men det verkar vara en bra bensinsnål yttepytte-bil som jag kan köra då mannen åker med nån annan till jobbet. Saknar redan Saaben…

One thought on “Den ”andra” bilen

  1. hahahah okej tur med bilar som med att laga mat hih nä nu var jag taskig,, kram saknar er

Comments are closed.