Vilket antiklimax jag fick idag då. Denna fredag har jag semesterdag. Något jag önskade eftersom jag hade tänkt träffa en kurator idag för första gången. Men, kuratorn blev sjuk. Så även min dotter som också fick stanna hemma. Både son och make ligger och sover nu, eftersom de har jobbat natt. Ja, så här sitter jag vid datorn och tar en kaffe när resten av familjen sover. Jag skulle ju också kunna gå och lägga mig visserligen. Kanske tar jag en tupplur mitt på dagen, jag kan ju hitta på precis vad jag vill nu. Kanske inte sätta igång dammsugaren och väcka familjen förstås.
Panikattacker – inte farligt men väldigt obehagligt
Så varför behöver jag gå till kurator då, ja bilden får tala. Ordet ”brOKen” med ett betonat OK. Kroppen visar sitt tydliga språk att något inte stämmer. För cirka tre år sedan fick jag min första panikattack. Jag vet varför egentligen, men har bara inte tagit tag i det. Som bilden visar är precis så jag känner mig, trasig men ändå okej. Dessa attacker återkommer och har begränsat mig, men inte helt och hållet. Försöker ju utsätta mig för de platser där de uppkommer, men attackerna fortsätter.
Jag har läst två böcker om detta och det är vanligt förekommande med panikattacker, cirka en tredjedel av befolkningen har upplevt en panikattack de senaste tolv månaderna. En del värre än andra, och en del kan utveckla ett så kallat paniksyndrom. Det är även vanligt att ha fler andra åkommor som ångest och agorafobi. Vanligast är att attacken kommer i en pressad situation i livet. Det är otroligt egentligen hur våra hjärnor kan påverka våra kroppar så enormt. Tankens kraft. Man kanske successivt höjt sin stressnivå, jobbiga händelser, gener och miljö.
En panikattack må kännas väldigt obehaglig vid ett tillfälle då man inte behöver den. För en del känns det nästan som att livet rinner ur en. Min känsla vid en, enligt mig, pressad situation jag inte är helt bekväm i är att hjärtat bultar, svettas, får en overklighetskänsla och vill fly. En känsla av att inte fungera fysiskt. En bra reaktion vid ett dåligt tillfälle tydligen.
Säkerhetsbeteenden
Men det är inget farligt. Jag får boka en ny tid till kuratorn. Men under tiden ska jag försöka att inte använda mig av ”säkerhetsbeteenden”. Ett säkerhetsbeteende kan vara att man lär in att man inte kan klara av en situation utan att exempelvis ha vatten med sig, en lugnande tablett i fickan eller att aldrig handla mat när det är kö. Detta upprätthåller istället rädslan och kan göra det värre.
Panikattacker är något som varit tabu att tala om, eller kanske fortfarande är idag. Man skäms och vill dölja sina symptom för andra, vilket i sin tur kan bidra till mer ångest och starkare känslor av panik. Jag tvekade till och med att skriva detta inlägg, men sedan tänkte jag om. Varför ska jag inte berätta om detta, jag tror det kan hjälpa istället för att stjälpa. Kroppen förbereder sig på kamp eller flykt. Vi behöver bli mer öppna så att man förstår att det är kroppens normala reaktioner, och att kroppen är byggt att klara av att få panik.
Många blir hjälpta med KBT – kognitiv beteendeterapi.
Kram fina du!
Kram vännen!
Jag känner igen mig då jag helst inte heller pratar om det. Starkt skrivet av dig och jättebra att du lyfter ämnet! <3 Kramis
Tack för din omtanke, kram!