Jag var på katastrofövning

the hospitalJa det har varit lite tufft de senaste dagarna. Mycket jobb jobb jobb.

I går var det katastrofövning på sjukhuset. Det skulle börja kl 16 så efter en vanligt arbetsdag visste jag inte riktigt om jag skulle bli inringd till övningen eller inte. Min arbetsdag slutade dock 17 och fortfarande hade jag inte blivit inringd så jag undrade hur det skulle bli. Men en kvart senare ringde telefon och jag fick en stor sjömansknut i magen förstås. Min roll skulle vara att stå som registrator vid utgången och hålla koll på dem patienter som går och kommer ifrån röntgen, operation et cetera. Så på med bussarongen (sjukhusskjortan) och så drog jag iväg till akutvårdsavdelningen. Där möttes jag av många andra kollegor som redan hunnit dit.

Det hela var väldigt spännande men tiden gick och det hände inte så mycket och jag var där i tre timmar. Personalen tömde salar på ”riktiga” patienter. Vi var i alla fall redo med registreringsblanketter och penna. Ibland kommer statister som försöker få komma in men vi släppte inte in obehöriga. Det kom dock tre stora starka poliser, och då gled nästan dörren upp av sig självt, och vi kollade inte leg eller någe utan lät tjänstemännen i sina tjusiga uniformer glida in för självklart skulle dem vara där…eller ;) Tiden går, plötsligt kommer en typ av paparazzi och blixtrar med kameran, ja inte släppte jag in henne i.a.f. …hehe. Ja, det kändes lite snurrigt ibland, pirrigt, spännande och allt möjligt. Men dessvärre blev det inte så mycket jobba av. Vi fick bara in 6 st statist-patienter och jag hann läsa av en patients id-band på armen endast en gång. Lite synd, för det hade varit bra om vi fått igång ett riktigt flöde. Men vi har ju fått lite överblick nu hur det kan gå till vid en riktigt katastrof.

Idag på jobbet fungerade inte nya datorjournalen ordentligt då det varit en stor uppdatering under natten så det blev lite hektiskt mot slutet av dagen, men jag fick se det positivt för jag fick ju plus på flexen.