Nu sitter jag här i soffan och i fönstrena lyser fortfarande stjärnorna så mysigt. Tänker att det var nog lika bra att jag inte orkade ta undan de sista julgrejerna i helgen. Slötittar på Guldbaggen och tänker att hur kan en hel familj som Skarsgård vara så himla framgångsrika hela bunten. Självklart är jag inte avundsjuk, inte alls, utan jag menar jag är jätteglad för deras skull och dem är alla jätteduktiga! Egentligen så tänkte jag det inte utan jag sa det rakt ut -hur kan en hel familj bli så himla framgångsrika!? Då säger mannen i huset -jaa-a och hur kan en hel familj inte bli så framgångsrika. *skrattar* Ja det är väl inte så konstigt egentligen. Föds man i en familj med så mycket begåvning så…ja så är det väl inte så konstigt. Äh, vad babblar jag om egentligen. Sen måste jag ju säga att Björn Gustafsson är alltid lika kul!

Tidigare ikväll ligger stora killen i soffan med ett ap-stort hål i ena strumpan! Och hålet täcker typ halva fotsulan. Det visar sig att han gått ut utan skor. SKA det vara så svårt att ta på sig skorna!

Ännu tidigare ikväll ska jag laga mat. Tänker att jag ska göra pannkaka, men ändrar mig till ugnspannkaka med bacon i. Det slutar med pannkaka!! Jag menar alltså att det gick åt skogen, det blev alldeles superbränt, men jag tänkte att plåten behöver jag väl inte smörja för baconet är ju så fett. Det skulle jag alltså inte ha tänkt. Så det fick bli hamburgare istället, och vi hade inte hamburgerbröd så det räckte till alla, barnen fick förstås men jag blev utan. Struntsamma vi fick i oss lite mat ändå.

Jaha, det här blev ju helt bakvänt men jag kände för att skriva lite.