Att vara i nuet

Äntligen är det varmt och man kan sitta ute på altan och mysa. Titta ut över rabatterna och bara sitta och titta, lyssna och andas. Det är inte lätt med mindfulness, att vara i nuet, men jag försöker ibland att tänka på det. Att verkligen se, höra och känna just för stunden.

Det är dock lätt hänt att tankarna skingras när ögonen sveper över tomma krukor som ska fyllas med blommor, och så funderar jag på vilka blommor jag vill ha där i. Eller så ligger det skitiga strumpor någonstans som inte ska ligga där. Eller så kommer katten och vill ha mat, eller vad det nu kan vara.

Men som sagt jag försöker, i små steg.