Ja, man kan ju börja undra. Vi är inne på sjätte veckan på verkstaden. Vår Citroen Jumper. Jag börjar faktiskt sakna den. Det kliar lite i fingrarna och vi vill ju fortsätta med vanbygget. Så mycket tid har gått till spillo. Som ni vet så blev det tråkiga nyheter. Värmen hade slutat fungera, och den har sedan dess alltså stått på verkstaden. Det första vi fick veta var ju typ att det bästa är att byta hela motorn. Men att det var enda lösningen var ju en sanning med modifikation.

Det visade sig först att den byggde tryck i kylsystemet, och när man lyfte av topplocket på motorn så såg man repor i ena cylindern. Efter många om och men och lite väntetid fick vi slutligen tre valförslag.

1. Byta hela motorn (snordyrt), och inte värt på en gammal bil.
2. Totalrenovera hela motorn, borra ur cylindrarna så de blir större och ta bort alla repor, nya kolvringar etc. (Kostsamt).
3. Plana topplocket, nya packningar, slipa cylindern. (Billigaste alternativet).

Ja, vi valde ju nr 3, det billigaste alternativet som trots allt är en stor renovering av motorn. Nu väntar man på packningssatsen så förhoppningsvis, bästa tänkbara, så är den klar på fredag. Men jag vågar inte hoppas. Och nu har jag kommit till det stadiet att det får ta tid, bara det blir bra!

Det enda vi har kunnat göra under den här långa väntan är ju att surfa på idéer och lösningar. Många gånger har jag suddat och ritat om mina så kallade ritningar. Tappade suget lite där när allt var så ovisst, men nu ska jag nog damma av ritningarna.