Vi minns Sotis

Idag åkte vi till djurminneslunden där vår äldsta katt Sotis vilar. Barn var med också, och det blev en fin stund. Idag 14 januari för ett år sedan fick han somna in med väldigt dåliga njurvärden. Gammelkatten var förvirrad, kissade utanför lådan och jamade intensivt om nätterna. Såg och hörde dåligt. Lille gubben vi minns dig och dina tokigheter. Som när du brände tassarna på vedspisen i Norrland. Ja, tänk att du faktiskt åkte med oss ända till Höga kusten och sprang runt i skogen där. Eller när du gärna gick in hos grannarna och tiggde mat. Du ville gärna vara nära och en gång låg du och sov i vår campervan, vilket inte märktes förrän vi hade kört iväg men du fortsatta sova lugnt. Du älskade äggula och att gosa och kurrade jättehögt. Din vän Tusse hade du nog blandade känslor för, men ibland såg ni faktiskt ut att vara vänner ändå. Jag tror att Tusse märkte hur du mådde då han ville vara nära dig på slutet.

Det var en väldigt jobbigt dag för ett år sedan. Det var många år sedan jag grät så mycket. Nu vilar du i djurminneslunden med andra smådjur. Längs med muren mellan stenarna ligger din favoritleksak kvar. Idag fick du också en sten formad som ett hjärta. Sov gott Sotis! Nospuss!

vi minns
Sotis älskade vän