Svårfångat fjäderfä

Men gokväll! Vilket toppenväder det har varit här idag. Sol, sol, sol! Vi tog en promenad och jag sa högt innan vi gick..
-jag ska bara hämta kameran…eller äsch jag struntar i det.
För vi skulle ju inte gå så långt. Vad tror ni händer?

Jo, ett alldeles perfekt tillfälle får jag, att fotografera en nötväcka som lugnt hoppade in och ut ur ett bo längs med vägen och brydde sig inte alls att vi stod som fån och bara glodde.

Vi stod länge och tittade på den och jag svor att jag inte tagit med kameran ändå. Efter det pinnade jag på hemåt ganska så snabbt för att gå ut igen, själv, tillbaka till nötväckan. Vad tror ni händer? Absolut ingenting, totalt öde, inte en fågel i sikte.

Men när jag nästan var hemma igen på ett helt annat ställe fick jag syn på en, och fick till den här bilden precis innan den flög iväg. Ser ni den?…inte så bra vinkel direkt.

3 thoughts on “Svårfångat fjäderfä

  1. Kameran tar jag numera i princip ALLTID med mig. man vet ju aldrig, kanske gårman miste om den perfekta bilden annars :-)

    Ha en fin måndag

  2. Det där är nån slags ”naturlag” inom foto, tror jag… Om inte kameran är med så kryllar det av motiv, och är den med så finns det motiv men inte riktigt lika bra… Hm! <:-)

    Men du fick ju ett fint foto ändå, och en annan gång har du säkert kameran med dej även när fågeln gör något utöver det vanliga. :-)

  3. Jag har alltid min lilla kamera i handväskan. Rätt vad det är dyker det upp nåt man vill fota. Den stora kameran tar jag med mig när jag vet att det är nåt speciellt som ska hända. Men visst är det typiskt, de få gånger den inte är med kan man få ångra det ordentligt.

Comments are closed.