Jag fick plötsligt en sådan lust att teckna. Det var evigheter sedan jag gjorde det, om man nu räknar bort de gånger jag ritar manga med sonen. Jag ritade mycket när jag var yngre och gick i skolan, ritade av tidningar och från eget huvud. Inget avancerat direkt men kul var det.

Lite senare i mitt liv beställde jag hem massvis med tecknarböcker, det var nån sån där tecknarskola på posten och jag fick hem åtskilliga häften och kasettband. Tror ni jag tog tag i det då? Nehepp inte då. De där häftena har jag kvar och sonen har nu fått dem av mig. Han har ritat lite ur dem ändå, men ritar oftast manga. Men det går upp och ner även för han märker jag.

Så ikväll tog jag papper och penna och ritade av ett foto på Emma från sjukhustiden. Jag kanske gick ut lite för hårt, men uj vad svårt att få det proportioneligt. Fast ändå, behöver det vara det? Jag kladdade bara lite och jag måste nog erkänna att jag behöver öva om man ska få ett litet hum om vem det är på bilden ändå. Men den blev inte så tokig …fast någonting säger mig att imorgon, när jag ser den med andra ögon, så åker den i soporna.