Efter att vi har kommit hem från Akademiska i Uppsala har allt gått åt rätt håll. Kryckorna har hon inte behövt mer än ett par gånger. I början fick jag lyfta henne men nu klarar hon det bra själv om hon ska upp i soffan eller sängen. Morfar har pysslat med en massa här hemma när vi var borta. T.ex målat fönster ute, blev jättefint! Han har åkt hem och vi är glada för all hjälp vi har fått. William sa en gång när vi ringde från sjukhuset att han ville ha det så här hela tiden,…så han har nog haft det väldigt bra här hemma med morfar.
För att skoja till situationen lite leker vi restaurang. Jag dukar fint och spelar servitör åt Emma. Oftast blir det svampsoppa, det gillar hon bäst, och det är ju inte så mycket annat hon kunnat äta. Vår teater lockar till skratt men det går bättre och bättre att skratta och talets gåva är tillbaka! Vi börjar känna igen Emma mer och mer…hihi.
Vi bakar och går promenader. Annars har vi fortsatt med våra nya rutiner med, munskölj, byta förband och varannan dags tandläkarbesök. Nu klarar hon sig utan Alvedon och får äta mjuk kost. I morse blev det Skogaholmslimpa med leverpastej (inga kanter, uppskuret i bitar) och till lunch pannkaka.
Emma har ringt runt i klassen och berättat att hon är hemma. En klasskompis kom förbi med sin mamma och lämnade över ett brev, så himla gulligt!
Lisa, vad fint du skriver! Man blir helt gråtmild. Det blir så känslosamt när det handlar om barn. Vad skönt att allt har gått bra!
åh va gulligt gjort med brevet,, å vad skönt att hon nu kan äta lite mer mjuk kost.
skulle va kul att ses över en helg miss u
kram
vi saknar er med sis! vi får höras på telefon snart. kram
va skönt att ni är hemma igen och att min lilla kusin mår bra efter sin operation! Hon är stark den lilla tösen! Hälsa alla!
kram
Läst igenom nu. Va duktig hon är lilla Emma eller man ska väl säga stora nu va :) Stora duktiga tjejen.Kramis till er.
Tack Malin…och Malin och Veronica! Jag ska hälsa.
Hej!
Vad skönt att allt gått så bra!
Och vilken liten hjälte hon är!
Jag hörde att hon ringt till Sebbe härom dagen, han blev glad men lite blyg..han blev också väldigt nyfiken på vad Emma gjort på sjukhuset, och tyckte lite synd om henne för att doktorn öppnade henne med en kniv ;). Tänkte visa honom bilderna här så småningom och förklara lite mer för honom.
Han låg länge och tänkte på Emma när han skulle sova, ” tänk mamma, tänk att Emma och jag känt varandra hela livet, och tänk att vi tycker om varandra fast vi inte träffas så ofta..jag tror vi kommer gifta oss, men säg inte det mamma, det ska bli en överraskning för henne..det är så man gör vet du..”
Så rart så att man nästan dör!
Hälsa Emma från oss!
( men avslöja inte hennes framtida giftermål! )
Sussie: Amä guu vilken gullig son du har! Så klok! Ja Emma såg förvånad ut och sa att han frågade -vilken Emma?…hehe Men det är ju inte så konstigt, men vi måste bara träffas snart och hålla deras ”förlovning” vid liv. Och ja, det är så rart så man nästan dör :)
Hallå där! Det märks att det är höst och att man inte är ute i trädgården så mycket för vi ses ju aldrig… Skönt att det har gått bra med Emmas operation!