Igår gick jag och Emma ner till skolan för att hälsa på samt lämna in papper för påskrift. Vi tänkte oss bara en blixtvisit och knallade ner strax innan Emmas klass skulle sluta för dagen. Vi kom precis när de skulle sätta sig ner runt i ring. Alla bara stirrade på Emma och några sa ”Hej Emma”! när de såg henne. Vissa kunde inte sluta titta. Inte för att det syns så mycket utåt nu på henne, det kanske var det dem letade efter,.. några spår efter sjukhusvistelsen. Men om Emma hade haft svullnad kvar i ansiktet så skulle hon inte ha gått dit. T.ex när vi gick igenom bilderna och valde vilka jag skulle få visa här på bloggen så ville hon inte visa bilderna med den värsta svullnaden. Så vi struntade i det.

Innan de sa hejdå så fick Emma en hel bunt med teckningar av alla klasskompisarna. De hade precis blivit klara med teckningarna och hade tänkt att skicka med dessa hem med storebror, men nu kunde Emma ta med teckningarna hem själv. Hon blev jätteglad. När alla barnen sagt hejdå till fröken stod tre tjejer kvar och tittade på Emma i dörren när vi pratade med fröken. Men sen kom de fram och tittade igenom teckningar med oss och pekade ut sina. Sen vinkade vi hejdå.