En bok jag lånade på biblioteket har jag nu läst ut. Den heter ”Ditt kompetenta barn” skriven av Jesper Juul, en fantastiskt klok man. Jag önskar att jag hade hans tankesätt varje dag, varje minut. Eftersom jag har en tendens av att lätt glömma vad jag nyss läst, så var jag ju också tvungen att köpa boken. Ett måste helt enkelt för jag kommer att få gå tillbaka till den och fräscha upp minnet då och då.
Vi får läsa om familjens värderingar, barn samarbetar, självkänsla och självförtroende, ansvar ansvarighet och makt, gränser, tonårsfamiljen och föräldrarna. Tonårsfamiljen var jag nyfiken på då min äldsta är på väg mot puberteten.
När barnen kommer i puberteten är det för sent att uppfostra. Man menar att det viktigaste barn får med sig hemifrån får de under de första tre-fyra åren, samt att de kommande sex-sju åren blir jämnåriga, andra vuxna och deras eget inre viktigare än föräldrarnas uppfostran.
Att ”trots” beror på föräldrarna var mycket intressant att läsa om. Det är snarare föräldrarna som trotsar! Det är ju så jäkla logiskt egentligen när man tänker efter, barnen blir självständiga och vi vuxna trotsiga. Vi vuxna måste ta barnen på allvar och bemöta dem som vi bemöter andra vuxna. Även gå till oss själva, vårt personliga ansvar så att barnet också i sin tur kan lära sig sitt personliga ansvar som sinnen, känslor, behov och senare: fritidsintressen, utbildning, klädsel och utseende och religion. Det personliga språket är jag vill, jag tycker. LÄS!
Ohh, den är så bra den boken. Hade glömt av den, nog dags att läsa om. Får nog göra som du och köpa den för man behöver påminnas lite då och då. Ha en skön helg. Kram
Den borde och ska jag läsa! Hoppas den finns som ljudbok =)
Nu borde jag nog skämmas lite grann, för den där boken har jag haft som kurslitteratur en gång i tiden – men jag läste den aldrig! <:-)
Inte heller läste jag Barnaboken av Anna Wahlgren, som ju var en slags bibel i barnuppfostran under 90-talet. Det är jag rätt glad över nu sedan hennes egna barn (eller en dotter ivarjefall) har "talat ut" i en egen bok!
Inte så att man inte ska lyssna på andras goda råd och så där, men framförallt ska man lyssna på sej själv och på sin egen inre röst. Som faktiskt vet och kan en hel del den också, iallafall när det gäller de egna barnen! :-)
Ibland kan man ju däremot behöva förstå sej på andras barn också, och där kan jag villigt erkänna att jag har mina begränsningar – och förmodligen skulle ha nytta av att ha läst åtminstone den där Juul… <:-)
Den boken har stått i min bokhylla i ett år, utan att jag har läst den. Efter ditt inlägg har jag tagit fram den och håller på att läsa den. Vet inte riktigt vad jag tycker. Men intressant är det!
Ja han är något på spåren den där Juul =)