Sena höstperenner är ju fantastiska. Jag gillar rudbeckia, alltså solhattarna, för de är även fina som vissna. De blandar sig fint med det japanska gräset också, tycker jag i alla fall. En av solhattarna på bild, rudbeckia magnus, har jag redigerat lite i photoshop för den blev tyvärr lite suddig. Alltså är inte krusigheten på riktigt förstås. Fast den ser ändå lite oskarp ut, jag kan ju inte hålla mig stilla när jag ska fota. Orkade inte ta fram stativet.

Inte blev jag helt nöjd heller, den gula solhatten blev bra tycker jag, men inte de andra…äsch jag får gå och lägga mig nu annars fixar jag med de här bilderna hur länge som helst.