Vi var ju iväg och plocka svamp, gula kantereller, skogens guld. Vi plockade drygt 1 kg svamp sedan blev vi lite trötta. Det var ju inte så att det kryllade där vi var, annars hade vi nog plockat längre.

Jag har en väldans otur när jag plockar svamp. Oftast gick mannen och barnen ihop och jag på ett annat håll, jaa för att öka chanserna liksom. Ibland gick Emma med mig, men vi hittade bara en enda stor gul kantarell så hon fortsatte plocka med William och pappa för det gick så mycket bättre. När vi stötte på varandra såg jag något gult bakom William.

-Men William, vad är det där för något gult bakom dig?!
-Men å titta en svamp!, uttrycker William så där överdrivet snopet…hm
-Bra mamma! Du hittade svampen som jag hade lagt där!

Grundlurad börjar vi asgarva allihopa. Han hade alltså planterat den där med flit och ställt sig lite snyggt bredvid..hrmpf!!