Hurghada – tillbakablick

hurghadaHurghada Egypten oktober 2010. Hittade ett fint foto från den resan som jag inte publicerat. Gjorde fotot svartvitt. Solen är på väg ner och vi ska snart gå till hotellrummet och göra oss i ordning inför middagen. Kvällarna var sköna och inte så kalla som det kan vara i Egypten, det räckte gott och väl med en t-shirt när vi var där i alla fall.

Här hemma är det så ruggigt och kallt, jag fryser och vi har tänt brasa nu. En filt har jag virat runt kroppen och nyss druckit te. I Egypten hade vi inte det bekymret med gåshud, nariga fingrar och torra fnasiga händer, hela kroppen känns fnasig förresten. Huden känns mycket lenare när den fått sol på sig. I och för sig så smörjer vi oss en hel del utomlands både med solkräm och annan hudkräm. Elektriskt hår slipper man också där, fast är det riktigt fuktigt så lever håret sitt eget liv ändå har jag märkt.

Ja, där det är varmt klimat trivs jag som fisken i vattnet…suckar lite längtansfullt.

På kvällarna i Hurghada

Vi tog oss inte speciellt långt utanför hotellområdet. Precis utanför i stort sett låg en galleria med en hel del små butiker. Många trevliga försäljare där och där handlade vi mest också och de ville bjuda på te. Mannen provade vattenpipa…jag provade INTE.

En kväll gick vi även en bit utanför men kände oss inte så där jättebekväma. Vi blev inte så trevligt bemötta heller. Vi köpte lite allt möjligt men mest kläder, t-shirts, luvtröjor ”Ed-Hardy” till exempel. Fast allt är ju kopior men strunt i det liksom. En väska hittade jag också med Ed-Hardy, en resväska, souvenir, solglasögon m.m. Den röda kepsen som Emma har på sig är redan borta, vi måste ha glömt den där.

 

Växtlighet och djur

Ni trodde väl inte att jag glömt fotografera växter och djur i Egypten?…nä ni det hann jag med förstår ni. Här får ni mina favoriter. Notera de tre kattbilderna. Det var en rödvit honkatt som låg uppe i en pergola med sina tre kattungar. Tassen som hänger ner är från en av kattungarna, samt den gråa är en unge. Det var väldigt svårt att få dem på bild för de rörde sig oftast och det var så mycket grenar omkring.

The camel walk

Bjuder på en svartvit bild när jag och Emma red på kamelen i Egypten.

Emma var så snäll och ställde upp. William vägrade. Så fort vi kom upp på den blev Emma orolig för hur det skulle gå när vi skulle gå av…och upprepade det gång på gång att hon vågar faktiskt inte gå av. Man kan ju faktiskt se på hennes min att hon är bekymrad, och hon håller krampaktigt i mina armar. Till slut fick kamelmannen lyfta ner henne.

Synd att inte hela kamelmannen kom med på den här bilden, för den är fin annars tycker jag. Något jag lade märke till när jag såg bilderna hemma är att kamelen har ett snöre i näsborren…i näsborren liksom. Stackars kamelen. Jag hoppas han får vila ifrån de där tråkiga promenaderna i poolområdet.

Maten på Arabia Azur

Tänk er en riktigt smarrig buffé uppdukad med hur mycket som helst, många olika sorteras mat och efterrätter. Du hämtar en tallrik och fyller den med allt som ögat väljer. Går tillbaka till bordet och försöker syna maten i det enda ljus som finns, ett värmeljus på bordet och förhoppningsvis lite ljusspridning från bufféborden. Du är hungrig och hugger in…mmm var det kyckling, eller var det kött det här, tänker du…svårt…för det smakar just ingenting direkt.

Middagen serverades halv 6 på kvällen och då var det kolsvart ute. Det fanns ju ett och annat som smakade okej, kryddstarkt och så men kunde istället ha en konstig bismak. Men det gick ner, vi behövde ju äta liksom…he
Barnens favorit blev pasta eller pommes med lite kyckling. Det fanns efterrätter till varje måltid, och det ser ju så himla gott ut som ni ser…men när man smakade på det var det som om någonting fattades, det stämde liksom inte. Var är sockret…det var bara som olika konsistenser och ibland smakade det lite vanilj. Men det lustiga var att i slutet på veckan så blev jag van vid smakerna, eller jag menar att det inte smakade så värst…ungefär som att sockersuget försvann och det var inte så tokigt ändå.

Kamelen och snorkling

Det var verkligen vackert under vattenytan precis utanför piren vid hotellet. Så nära och det var som att komma till en annan värld. Vi köpte en enklare variant av undervattenskamera, en sån där med filmrulle, …totalt värdelös! Vi fick den inte att fungera ordentligt och lämnade in den en gång, de tyckte inte det var något fel på den, men vi kunde då inte knäppa några kort. Jo, ett par stycken och en eller två blev väl bra, man kan ju ana färgen på firrarna. Till och med bilden tagen med systemkameran ovanför vattenytan på en fisk blev bättre som ni ser.

Det tog ett par dagar innan William vågade sig på att snorkla där. De var väldigt nära, och en del riktigt stora. Vi såg nemofiskar, som barnen säger, alltså clownfiskar och Doris från ”Hitta Nemo”. Eftersom det började blåsa de sista dagarna var det mer komplicerat att snorkla med immiga cyklop, dimmigt under vattnet av all sand som virvla och enstaka kallsupar också. Lärde mig att dyka med cyklopet i poolen innan jag gav mig ut i det salta vattnet. Gjorde två tappra försök att dyka men det blev bara pinsamt,…William undrade vad jag höll på med egentligen. Vadå?…hur lätt är det att ta sig ner i det där supersalta blåsiga havet med mina taniga armar…hrmpf!

Så var det kamelen ja, ser ni den stackars kamelen..jag tyckte lite synd om den som får strosa runt på hotellområdet vareviga dag. Han såg lite sliten ut måste jag säga. Emma var tuff och hoppade upp på den med mig. Jag hade gärna sluppit och hellre sett båda barnen på den…Emma blev lite skraj när den reste sig upp då det kändes som Fritt Fall i Skara typ…så hon upprepade gång på gång under färden att hon inte kommer våga gå av. Kamelmannen fick slutligen lyfta ner henne och hej och hå så satt jag där själv.

Poolhäng

Lite mer foton från Hurhada Egypten. Det fanns en jättestor pool på Arabia Azur där vi hängde varje dag eftersom barnen tyckte det var kul. Men vi fick kompromissa lite med poolhäng förmiddag och snorkling i röda havet på eftermiddagen.

Vid poolen kom ofta försäljare och ville erbjuda massage, hennatatuering och massa annat som vi tackade nej till. Eftersom vi hade all inclusive så var det bara att hämta vad man ville ha att dricka och äta. Massa läsk, öl, drinkar, glass och bullar m.m. När barnen plaskade och lekte i poolen låg vi andra och småpratade, solade och läste. Jag läste ut två böcker under den där veckan, inte vanligt för att vara mig.

Det var så härligt i solen och vädret var toppen med klarblå himmel och riktigt varmt och skönt. I like! De sista dagarna började det blåsa en hel del, men det gjorde inget för det var ju bara svalkande. Fast desto mindre roligt när vi skulle snorkla. Men mer om det i annat inlägg.

Även här vid poolen och baren visades det öppet att de inte gillar…ja, jag vet inte vad men någonting stör de sig på eftersom jag och Emma blev totalt nonchalerade när vi skulle hämta läsk till henne. Till slut fick jag vifta med Emmas arm för att kunna få beställa. Varför de gör så vet jag inte,..var det för att jag hade bikini?…bikini vid poolen?…är det fel. Jo jag vet att de tycker man ska skyla sig men ändå…

Hur som helst alla var inte så som tur var. Vi träffade trevligt egyptiskt folk också såklart som kamelmannen, mannen i affären och en och annan servitör som gärna ville ha dricks förstås. Samt andra turister som skulle åka hem och gav bort sina badmadrasser till barnen.

Lagunutsikt Arabia Azur

Nu har jag fått ihop ett gäng bilder. Jag börjar med att visa lite från lagunen utanför vårt hotellrum. Vi bodde på bottenvåningen så det var bara att gå rakt ut och hoppa i om man kände för det, eller lägga sig för att sola. Nya handdukar fick vi varje dag när vi lämnade ett kort till handduksmannen.

Jag var uppe först varje morgon, redan vid 7-tiden på morgonen. Jag smorde in mig och paxade solstolar åt oss allihopa vid poolen. Vi bodde vid lagunen som sagt men där badade aldrig jag, det gjorde däremot William. Där fanns det också lite småfisk, nån typ av plattfisk och en dag såg vi en vit fågel, såg ut typ som en ministork eller nåt. Men då hade jag inte kameran. Vid lagunen var det mycket småbarnsfamiljer. Vi höll till vid poolen och ute på piren där man kunde snorkla runt reven.

Det mörknade väldigt tidigt och fort, ungefär som här på vintern fast det går fortare. Redan vid 17-tiden och vid 18 var det svart. Så när vi var nyduschade en kväll tog jag fram stativet i skymningen innan det blev kolsvart och tog en familjebild. Det blev inte superskarpt men en rätt fin bild ändå. Ljusade upp bilden innan den togs så det ser ut som det är på dagen. Synd att Williams ansikte blev lite blurrigt, han måst ha rört sig. Slutartiden i kameran blev ju längre.

Det fanns många fina träd och palmer förstås. Träden hade många vita och rosa blommor som ni ser. Har tagit fler detaljbilder som jag visar i ett annat inlägg.

Ujuj vilken tid det tar…

Jag redigerar fortfarande foton från resan…

Jag tänkte faktiskt blogga en gång till när vi var i Egypten, men det sket sig. Jag hade datorn med dit och gjort klart några bilder till ett till inlägg som jag sparade på ett minne. När jag kom till internetcafét så hade jag inte så mycket växel. Att surfa kostade 8 egyptiska pund (cirka 10 kr) för en halvtimme. Jag hade en sedel på 50 pund.

Mannen bakom disken kollade konstigt på mig och frågade om jag inte hade mindre. När jag sa att jag inte hade det gjorde han en ogillande min och började rota i sin skrivbordslåda. Sen sa han att han inte hade någon växel och ryckte på axlarna och tittade ganska så nedvärderande på mig. Usch, vilken typ. Tack och hej tyckte jag och gick.

Det var flera gånger under den här veckan som man inte kände sig speciellt välkommen, en del visar det ganska så öppet. Jag vet att man inte bör gå för utmanande klädd och jag respekterar deras synsätt, men inom hotellkarusellen liksom?…inte ens korta shorts kan de respektera..? Men inte blev jag skrämd för det. Inte för att jag solade topless för då hade jag väl blivit utkastad ur landet.

Jag tycker att de lika gärna kan respektera oss även fast vi går runt i bikini, har korta shorts, eller vad det nu kan vara de stör sig på. Inte står jag och suckar och totalt nonchalerar dem…så som jag blev ett par gånger. Till och med när min dotter var med blev vi nonchalerade, de ska ju gilla barn så mycket sägs det.