Kategori: lkg-spalt

Ibland är det jobbigt

Posted on by Lisa

Som ni vet så blev Emmas tandläkare sjuk sist. Emma skulle dra ut sin 3:e tand inför tandställningen. Nu har hon fått en ny tid i nästa vecka. Jag var med henne när hon skulle dra ut den 2:a tanden. Jag kände mig lite utanför och undrade om jag kunde hjälpa på något sätt. Vill ju inte framstå som att jag inte brydde mig om Emma och ville ju trösta,…men de sa att de ville ha mig där jag satt. De vet ju hur dem ska göra för att få Emma lugn och hon har ju varit på invänjning så hon vet hur allt ska gå till.

Hon fick lustgas i mask under hela proceduren och det som tog tid var själva bedövningen. Mycket van och pedagogisk personal tog hand om Emma. Det tog väl en 20-30 min alltihopa och den sista minuten lät det bara ”plopp” så var tanden ute. Nä, det lät inte plopp men ändå…

Efteråt ska hon ha en bomullsbit i munnen en halvtimme som ska stoppa blödningen, den får hon inte byta innan halvtimmen har gått. Jag vet att hon inte gillar den där bomullen så vi bytte den redan efter 20 min…oups. ”Bullum” som Emma säger. Efteråt släppte spänningarna och hon blev lite ledsen. Innan alltihopa var hon ängslig och ställde många frågor. Jag lyssnade och förstod och försökte förklara så gott jag kunde varför hon behöver genomgå det här. Till slut sa hon ”Håll i hatten, för här kommer Emma!”.

Porträttet är taget i somras hos farbror Micke och Emma har lånat hans hatt.

Le Emma

Posted on by Lisa

Tänk vad fort det går idag att få foton framkallade, och inte alls i samma prisklass som för ett tiotal år sedan när enbart en 24-rulle kostade flera hundralappar att framkalla. Fick fotona idag, 127 st för 116 kr. Inte illa. Bra kvalité och nöjd är jag. Dock gjorde jag misstaget att framkalla i olika upplösningar så fotona är olika stora. Men det gör inte så mycket, gjort är gjort.

En av fotona jag framkallade var detta porträtt på Emma som jag är mycket nöjd med. Det här är Emma vårt charmtroll som nu har otaliga tandläkarbesök framför sig med invänjning inför tanddragning, och sedermera (oj, jag pratar läkarspråk) tandställning.

Med Emmas vanliga otur så kommer hennes raka framtand med fraktur att dras för den kommer inte att göra någon nytta i framtiden. Den tanden fick en fraktur efter fall från kickbike. Så sorgligt men sant. Det kommer att bli en jobbig tid nu under hösten och tills gluggen som blir i överkäken försvinner. Imorgon blir det besök på specialisttandvården.

Odla nu,.. och tandavtryck

Posted on by Lisa

Idag var jag iväg till specialisttandvården med Emma. Kontroll inför tandställning och eftersom Emmas tänder kommer fram lite hur som helst så är det inte helt lätt säger herr tandläkare. Det är svårt att veta vilka tänder de måste dra ut, eller för den delen när de ska dras ut, samt hur det blir med oturliga tandfrakturen. Så det fick bli både foton och tandavtryck idag. Tandavtryck i en typ av blå ”modellera” som han uttryckte det. Jag tänkte för mig själv, ..oj hur ska det här gå. Men det gick fantastiskt bra! Bara lite –nej, jag vill inte ha…och sen gav hon med sig ganska så fort.

Men jag kan förstå att det känns otäckt att få en sån där metallgrej full med blå lera rakt upp i gommen, och så får man bara andas med näsan. Panik liksom. Så både över- och underkäke fick vara modell och sedan skulle tänderna visas upp framför kameran. Her tandläkare hade det lite besvärligt med kameran för en stund och under tiden sitter Emma där med en stor plastbit från ena kinden till den andra och ler stort. Hon tittar på mig och börjar skratta så den far ut…men petar snabbt in den igen alldeles själv! Hon reder sig själv minsann och ställer frågor.

När vi kom hem fick hon en daimstrut och sen planterade vi lite i pallkragen som står bakom hallonbusken. Det blev sättlök och spenat i en av våra pallkragar. Jorden har sjunkit ner en hel del men det får vara så. I den andra pallkragen har vi månadssmultron och gräslök.

Vill ni se bilderna större är det bara att klicka, ett bildspel öppnar sig.

Min lilla

Posted on by Lisa

För 9 år sedan kände jag mig otroligt lugn, det här var ju andra barnet så det här kan vi nu tänkte jag. Ord som ”det andra barnet kommer fort” bekymrade mig inte och tog en lååång dusch på morgonen när värkarna började. På med val- och delfinmusik i bakgrunden och slappade på soffan en stund. Efter ett antal timmar tyckte jag nog att det var dags att ringa efter mannen och sen satte det fart ordentligt. Så efter 11 minuter på förlossningen, kikade Emma fram. Enligt förlossningsjournalen med ”höger hand mot kind”.

Mina tankar om att ”det här kan ju vi” fick jag sent glömma då hon föddes med högersidig läpp- käk- och gomspalt. Omtumlande och helt obegripligt. Jag kände mig skyldig att jag gjort något fel under graviditeten men vi kunde inte finna något, ej heller någon i släkten som fått det, så enligt läkarna troligen ”slumpen”. Det viktigaste var ju ändå att hon för övrigt är fullt frisk. Det har varit många tuffa perioder att ta sig igenom och nu dessutom efter tre stora operationer ser det jättefint ut. Vi är så tacksamma att allt har gått så bra.

Hon är en tuff tjej, snäll och omtänksam mot andra. Trots att hon och storebror har i stort sett dagliga fajter så gör hon allt för honom. Storebror vill gärna bestämma och styra men Emma vill klara sig själv och visa att hon kan! Hon är en liten drömmare, tänker mycket och kan stanna upp mitt i allt. Hon spelar innebandy precis som storebror, och älskar att pyssla.

Drömmar om ett leende

Posted on by Lisa

Idag blev jag hemma när jag egentligen skulle ha jobbat, Emma vaknade gång på gång under natten med magont. Under dagen har det släppt som tur är, jag blir alltid nervös när det är magen för det kan ju vara precis vad som helst.

Jag vill lyfta fram ett program som kommer på TV4 idag ”Drömmar om ett leende” kl 21. Jag såg reklamen här om dan och Emmas operatör Malin Hakelius är med i Operation Smile, det ska bli riktigt intressant att se på och Emma vill också se.

Det är fantastiskt att de kan åka till dessa länder och hjälpa barnen med t.ex LKG, läpp- käk och gomspalt. Precis så som Emma föddes, fast här i Sverige har vi helt andra förutsättningar. Tänk på vad de gör för de här barnen och hur livet kommer att förändras, en stjärna i himlen till dem!

Vill ni se hur det hela började för Emma så gå in här: ”Emmas operationer”. Hennes senaste operation bentransplantation till käken finns att läsa om här i min blogg under kategori lkg-spalt.

Rutinmässigt och tryggt

Posted on by Lisa 

Ringen

Idag har vi träffat röntgen, specialisttandvården och plastikkirurgen för rutinmässig kontroll efter operationen i Uppsala. Sammanfattningsvis ser allt bra ut, dessvärre sätter det lilla traumat med fall från kickbike käppar i planeringen tydligen. Så vi får invänta läkning av fraktur i Emmas framtand innan de fortsätter med förberedelser inför tandställning. Det blir mycket tandläkarkontroller framöver och efter nyår får vi veta lite mer vad som händer och sker med tänderna. Nästa gomkonferens blir när Emma är 10 år.

Innan vi träffade Emmas kirurg Malin Hakelius, som kommit hit från Uppsala, hade vi tre timmar att göra vad vi ville på. Så det blev lunch ute, mjukglass och lite shopping under tiden. Och för att gå in närmare på det så blev det en ny innebandyklubba och lite pyssel från Panduro.

Åter på sjukhuset blev det inte som förut, men bara till det bättre. De har slutat med att sitta hela gänget inne i rummet på gomkonferensen. De tycker att det måste ju vara bättre för patienten framförallt att istället sitta öga mot öga med kirurgen och det måste jag säga kändes riktigt bra. För det blev lite spänt när de var så många förut som satt och lyssnade och tittade. Jag kände mig själv nervös inför mötet och förberedde Emma på att nu kommer det sitta flera personer där inne…men så blev det alltså inte. Skönt. Emma brukar inte säga så mycket på dessa möten men idag tyckte jag nog att hon blev mer lugn och pratglad. Tryggt, tack Malin! …och tack LKG-ssk för den söta ringen Emma fick.

I väntrummet

Logopedi och foniatri

Posted on by Lisa

Igår var jag och Emma iväg för att träffa logopeden och foniaten inför LKG-konferensen som är imorgon. Hos logopeden fick vi återigen läsa upp meningar, ord och berätta vad som händer på en bild. Jag läser först och sedan Emma. När hon blir större får hon läsa helt själv utan att jag hjälper till. Enligt logopeden låter det fortfarande mycket bra och det hörs bara lite ljudgenomsläpp på de hårda konsonanterna. Men det är inget som vi kan göra något åt, det blir så i och med att hon växer. Hon fick också prata med en speciell spegel under näsan och då får Emma återigen läsa upp meningar och ibland ska det bli imma på spegeln, ibland inte. Den undersökningen gick också bra.

Foniaten (ljudläkare), specialiserad inom röst- tal- och språksvårigheter, som vi träffat är riktigt bra och var mycket trevlig. Pratade lugnt med Emma och frågade om sommaren, berömde frisyren och förklarade vad han skulle göra. Där inne var vi trygga. Han förklarade även för mig och visade hur det såg ut i Emmas gom. Jag kommer typ ihåg enstaka ord av vad han sa där,…men någonting om att det längst bak fanns någon typ av polyp som inte alla har men det är bra att Emma har den för den hjälper att täppa till,..hm ja bara det är bra så är vi glada.

Inför hösten del II

Posted on by Lisa

Här ramlar det in kallelser kan jag säga. September blir hektiskt. Det blir mycket planera och åka fram och tillbaka. På tisdag får jag nog ta med Emma till jobbet på förmiddagen och sen ta halva dan vård av barn, sparar lite bensin då. Det borde väl gå bra tror jag.

Ja så första svängen blir till logoped för att prata och lyssna på Emmas tal, talövningar och blåsa spegel kanske. Foniat som gjorde att Emmas näsa blev ”tv-kändis” ska vi träffa också. Vet dock inte om näsan blir tv-kändis denna gång, kan inte vara så kul att få en slang upp i näsan.

Bilden är från Höga Kusten i somras när vi var där på svärföräldrarnas landställe. William fotograferar och solen var på väg ner. Han tog utan blixt så det blev aningen suddigt men jag gillar bilden ändå.

  • 7 september logoped- och foniatbesök inför LKG-konferensen.
  • 9 september röntgen, tandreglering, specialisttandvård, LKG-konferens.
  • 21 september barnläkare för vikt och längd.
  • 22 september folktandvård för tandrotsfrakturen.
  • 23 september dietist för vikt, och inför det kostregistrering hemma.

Inför hösten

Posted on by Lisa

Nu så här inför hösten blir det lite kontroller för Emma igen. Det var ju ett år sedan precis som hon genomgick bentransplantation till käken. Vår tappra lilltjej var så stark och allt har gått jättebra! Vi har fått en kallelse nu för LKG-konferens den 9 september för rutinmässig kontroll efter operationen. Då blir det besök hos röntgen på tandregleringen, specialisttandläkaren och Emmas plastikkirurg Malin Hakelius kommer från Uppsala.

Sen så har vi ju hennes framtand med fraktur i tandroten efter fall från sparkcykeln. Som tur är är det liv kvar i tanden enligt senaste kontrollen men den kan behöva rotfyllas. Ny kontroll om en månad innan vi vet säkert hur det blir med det.

En lång dag

Posted on by Lisa

glass e gottIdag var en rätt jobbig dag. Emma skulle till barnläkaren för att ta prover då hon inte följer sin växtkurva som hon ska. Under en lång tid har hon stått stilla men börjar sakta kliva uppåt i kurvan igen meddelar läkaren. Idag är hon 126 cm och väger 21 kg. Vi får 1003 frågor om allt möjligt och så undersöker hon Emma. Härefter ska hon få ta en massa prover, typ 7 rör, eller var det 9?…jaja många rör i alla fall för att försäkra oss om att det inte är något annat tokigt som ställer till det för längden. I väntan på att få ta proverna gick vi korridoren mittemot till Folktandvården och bokade in en tid för att få Emmas tand och läpp undersökta efter olyckan här om dan. Hon trillade ju från kickbiken. Provtagningen gick bra, hon blev lite rädd men lyckades ta alla rör utan bedövningssalva. Vi var där i drygt två timmar med läkarbesök, väntan och provtagning inräknat, pust!

I väntan på tandläkarbesöket åkte vi hem och åt pannkakor ute i solskenet. Sen tog vi det lugnt en stund. Emma målade i sin nya målarbok vi köpt och jag nickade till i solstolen. Sen var det dags att åka igen.

Hos tandläkaren efter två röntgenbilder visar det sig att den riktiga, raka, framtanden har en fraktur! Ja, tandroten. Jag trodde inte att det var sant, helt sanslöst galet. Räcker det inte med alla andra tandläkarbesök hon ska få stå ut med i framtiden. Det finns liv i tanden säger tandläkaren men det här måste fixeras med tråd och plast. Så hon får alltså en provisorisk tandställning över tre tänder för att den ska hållas på plats. Det är heller inte säkert att den läker ihop, troligen inte säger dem. Jag blev orolig över bentransplantationen till käken hon genomgått, om den kanske fick sig en smäll. Men tandläkaren hade ändå tänkt skicka en remiss till specialisttandvården för dem att ta ställning om hur det blir med tanden. Det kan bli så att dem får ta bort den! Hennes fina riktiga raka framtand!…fortsättning följer…

Hur som helst var hon riktigt duktig och tog sig igenom alla olika moment tandläkaren behövde för att få dit den lilla rälsen. Hon skulle ha stenkoll på allt tandläkaren tog fram och ville ha förklaring på vad det skulle användas till och så vidare. Jag tyckte så synd om henne, och kände hur tårarna trängde, vad hon ska få stå ut med…Efter detta blev det glass, fast uppskuren i bitar då hon nu inte får bita av något samt bara äta mjuk kost…hm, känner igen det där.