I andra änden

Så jag är på väg hemåt från jobbet och det är typ kö, ja kööö i Örebro stad, en himla massa bilar överallt och alla vill fram samtidigt. Mannen ringer och undrar när jag är framme och plockar upp honom på jobbet, och jag tycker väl att cirkus 10 min borde funka…

Jag fortsätter rocka Volbeat i bilen på lagom hög volym sådär. När jag nästan är framme tänker jag ”undrar om jag ska ringa och säga att jag är framme, eller står han redan ute..” och precis då ringer mobilen. Jaha, nu ringer han tänker jag och svarar;

-Aaa, jag är framme!
Precis när jag sagt det ser jag inför mig att det stod ju faktiskt inte mannens nummer på displayen…oups. Det hörs inget i andra änden, jag hör bara Volbeat som sprakar ur högtalarna.
-Hallå hallå?..var har jag kommit, hör jag sen.
Jag sänker genast musiken och blir lite svettig, gud vem ringde, tankarna maler om alla möjliga pinsamma situationer.
-Du har kommit till Lisa, piper jag.
-Ja hej det här är B-M Williams fröken från skolan….
(blodrush i mina ådror!)

Usch vad pinsamt. Här sitter jag och rockar och svarar så dumt i telefonen. Men det ordnade sig ju och hon trodde att jag svarade att jag hette Anne eller något sånt…mohaha
Hur som helst ville hon boka in tid för utvecklingssamtal och det fick hon.

Våra tuffingar

Hört från läktaren;

Två ledare står och pratar och mannen råkar sitta precis ovanför på läktaren.
Ser du den där tjejen…, säger den ena till den andra.
Ledaren pekar mot Emma.
Hon är 02:a och är såå duktig.

Mycket tack vare storebror också. Det är ju honom hon suttit och tittat på i alla år. Samt att han visat henne ett och annat trix.

Idag har vi varit skilda åt. Jag och Emma var på poolspel och mannen åkte med William på seriespel. Emma och några från hennes 99/00/o1-lag fick gästspela i ett annat lag med tjejer mellan 02/03.
Första matchen blev storskräll med 12-0 och andra matchen blev det 2-4. Men det gjorde inget. Emma hade jätteroligt!

William spelade med sitt nya lag för första gången, 97/98/99. Det var riktigt kul tyckte han och spännande. De förlorade med endast 7-6. Enligt mannen var sista halvan av matchen riktigt spännande så han fick ont i magen…he
Ingen bild på William idag eftersom jag hade kameran.

Det är inte skönt att…

…bränna tungan på en kopp thé. Vad har ni gjort ikväll?

Jag har försökt få lite ordning på grejer som bara ligger och dräller här hemma. Det går inte så bra när det är så här rörigt och dottern precis ska iväg på innebandy och man får leta leta leta, var är glasögonen?…var är strumporna -nej jag vill inte haaa de där byxorna! Var är gympapåsen!? -Glasögonen kanske ligger där i?.. Men du hade den ju sist…och så här hålls det på om och om igen. Sen åker de iväg.

Vad hände sen då. Jag försökte plocka ordning i hallen på skor, väskor, smutstvätt (ja i hallen liksom), hänga upp, lägga ner…-William! Häng upp din blöta handduk e du snäll…mutter mutter. Sätter på en tvätt. Hittar mer smutstvätt.
-William, vill du lägga in din rena vikta tvätthög IN i garderoben?…Vart är den där gympapåsen egentligen?

Lägger all torkad svamp i glasburkar, åå det doftar ljuvligt! Sotis vill ha mat. Steker lax till matlåda, till mig alltså…Börjar känna lugnet, lite. William är hungrig, jag är hungrig, Emma kommer hem, grejer i hela hallen. Vi äter, ser Idol och lägger barn.

Gympapåsen är fortfarande borta.

Varför så osynlig…

…jo det ska jag tala om. Dagarna tre har gått förbi av bara farten med diverse läkarbesök för Emma. Jag ska försöka fatta mig kort.

Tisdag: Vi åker till barnläkaren för koll av vikt och längd. Uppföljning och lite småprat om hur allt har gått. Emma har börjat öka på sin egen kurva igen, vilket känns riktigt skönt. Barn kan komma i sina svackor säger läkaren, men det känns bra att de följer upp kurvan när den avviker. Så efter att ha stått stilla under en lång tid har hon nu sakta börjat öka igen. En extra kontroll om ett halvår blir det ändå med provtagning igen för säkerhets skull.

Onsdag: Vi åker till tandläkaren för uppföljning av fraktur i framtand. Där blir vi kvar i drygt en timme då de tog bort den provisoriska tandställning. Det var lite jobbigt tyckte Emma, både för vattnet som väller fram när tandläkaren slipade på tanden samt att det gjorde ont i den än. Därför tog de en bild som lyckligtvis inte visade på någon försämring, men däremot reagerade hon på smärta tidigare än förut. Så vi vet inte än hur det blir med den där tanden…uj uj hur ska det här sluta. En ny kontroll om två månader är inbokad.

Torsdag: Vi åker till dietisten. Där lämnar vi in en kostregistrering vi gjort under tre dagar. Inte så lätt att skriva upp precis allt Emma äter och dricker i volym. Men det var godkänt och efter en dryg timme med matprat och massa annat tyckte inte dietisten att det behövdes något uppföljande besök.

Efter det åkte vi hem och åt lunch för vi blev så hungriga av allt prat om mat. Pannkaka fick det bli. Därefter åkte vi till optikern. Emmas glasögon har kommit bort och nu fick hon prova nya och göra en ögonundersökning. Jag kan ju säga som så att efter dessa tre dagar är jag liiiite trött på allt åkande så inne på undersökningsrummet, när Emma fick hicka, brast det för mig.

-Försök sitta stilla, säger optikern.
Emma hickar när hakan ligger mot apparaturen.
-Vad står det här, säger optikern.
-A… H… Eick!…S…Geick!!

Jag börja skratta,…och det skulle jag inte ha gjort för då skrattade Emma och det var ju inte så bra tyckte optikern för Emma skulle jukoncentrera sig på honom. Så jag fick verkligen stålsätta mig och kväva mina skrattsalvor i ett snytpapper och torka tårarna lite. Jag måste ha överkänsliga tårkanaler eller nåt. Först gick det inte så bra, jag garva rakt ut, men det var bara jag och Emma som skratta, mr optiker var gravallvarlig så vi lugnade ner oss. Det tog ett par 10-15 glasögon innan Emma hittade sina favoriter. Det blev Hello Kitty igen, nu blålilaglittriga med svart fodral med spegel i. Glasen behöver inte vara lika tjocka som på de gamla då synen faktiskt blivit lite bättre.

När vi kom hem från optikern stöp jag i säng och sov i 1,5 timme och vaknade lagom mosig. Emma och pappa åkte på innebandy, jag lagade köttfärslimpa och sen drog jag iväg på föräldramöte. Nu,…ska jag snart sova!

Lugna veckan

Den här veckan har jag inte gjort mycket, och det var helt enligt planerna. Diverse hushållssysslor javisst med lite tvätt, disk och sånt. Annars har jag bara tagit det lugnt, läst och försökt sysselsätta barnen när dem varit hemma eftersom dem inte får vara på fritids när jag är ledig. Det betyder att jag har ju inte direkt fått sovmorgon under veckan, förrän idag…Andra dagar har jag inte kunnat somna om utan gått upp när barnen gått till skolan 08.15. Men idag försökte jag faktiskt ligga kvar och somna om. Så jag somna om…och vaknar 12.30! Först får jag hjärtsnurp och tänker, gud nu har barnen missat skolan, men kommer på att dem har ju redan gått för länge sen. Sen får jag lätt hjärtsnurp igen för jag ska ju hämta Emma 13.15 i skolan! Så det var bara att gå upp och äta frukost, lunch, brunch.

Men det var skönt att sova. Imorgon ska jag dock upp tidigt igen för jag ska till frisören, jepp nu ska det av. Hörde nämligen att min frisör som är mammaledig ska jobba på drop-in imorgon! Perfa! Så jag ska nästan hänga på låset och sen se om jag hinner till Marieberg innan vi åker till Stockholm. Vi ska på kryssning med några vänner och barnen ska vara hos morfar.

– Ska vi sova hos morfar!? undrar William.
-Ja.
-Yes! Då får vi coca cola till frukost!…

Skogens guld

Vi var ju iväg och plocka svamp, gula kantereller, skogens guld. Vi plockade drygt 1 kg svamp sedan blev vi lite trötta. Det var ju inte så att det kryllade där vi var, annars hade vi nog plockat längre.

Jag har en väldans otur när jag plockar svamp. Oftast gick mannen och barnen ihop och jag på ett annat håll, jaa för att öka chanserna liksom. Ibland gick Emma med mig, men vi hittade bara en enda stor gul kantarell så hon fortsatte plocka med William och pappa för det gick så mycket bättre. När vi stötte på varandra såg jag något gult bakom William.

-Men William, vad är det där för något gult bakom dig?!
-Men å titta en svamp!, uttrycker William så där överdrivet snopet…hm
-Bra mamma! Du hittade svampen som jag hade lagt där!

Grundlurad börjar vi asgarva allihopa. Han hade alltså planterat den där med flit och ställt sig lite snyggt bredvid..hrmpf!!

Kolla in grodan

Här om kvällen sa mannen;

-Kom ska jag visa dig en sak, och ta med kameran.
-Okej, men jag tar inte kameran det är ju nattsvart ute.

Så vi går ut på altan och då tänder han en ficklampa och lyser på den här lilla krabaten.
-vänta ska jag hämta kameran…säger jag och rusar in.

Sen ställde jag in den på nattfoto, eller vad det nu kallas, blixt och mannen lös med ficklampan. Så här ser han ut. Mannen har sett han ett par gånger så han kanske bor här kring huset någonstans.

Som en blixt från klar himmel

Jahapp, så nu är man båtägare då ra. Båt, husvagn, husbil ja sådana där grejer har väl inte intresserat mig direkt. Mannen har lääänge velat ha det. För lite livskvalité så att säga. Ja, hur som helst som en blixt från klar himmel fick mannen tag på en riktigt fin båtplats, så då var det bara att leta rätt på en bra båt också. Så när man sitter på jobbet helt ovetandes så ringer mannen och säger att vi ska åka och kolla på båt.

Så det gör vi och vad ska jag säga.
-Här är den, vad tycker du? (mannen begeistrad)
-jaaaooo det är en fin båt ju. (guuuud vad varmt det är här jag måste in)
-Mamma! Kolla kolla vilken båt, snälla snälla kan vi inte köpa en båt! (William står under hakan)

Det är så jävla varmt så jag går in en stund och ser visserligen ut som ett åskmoln på väg att spricka. Jag kände verkligen inte för att köpa båt just då,…Men jag går ut igen, går några varv, känner av mannens bönande blickar och hör att han pratar men registrerar inte så jag minns inte så mycket vad vi sa där. Men hur som helst kommer vi fram till att det är en bra båt, bra pris, ingår det ena och det andra så det fick bli en båt. Men då skulle jag minsann ha flytvästar till bra pris! Sonen lyckades få till en gratis ski tube.

Eftersom mannen fortfarande har semester så har han och barnen varit ute nästan varenda dag och fiskat, badat och åkt ski tube. Första gången jag följde med var igår kväll. Visst är det mysigt med båt, absolut, men jag kommer nog inte att åka med varenda gång. Det kan vara lite kul att åka med och fiska då och då, bada lite och ta en picknick någonstans.

Ute är det ljust, inne är det mörkt.

sol o bad

Poolen används mycket här hemma. Emma övar olika simsätt som hon lär sig på sommarsimskolan. William blir som galen när han badar, kanske hör åldern till vad vet jag. Det ska tjoas, ropas, retas och grinas. Ja ljudnivån kan bli rätt hög ibland. Men men är det sommarlov så är det, och glassen är slut igen.

Igår hade Emma en kompis här hela eftermiddagen. Dem badade då och då och byggde kojor emellan varven. Kompisen är en färgad tjej från…Gambia tror jag det var. Hennes pappa skulle komma och hämta henne. Så det plingar på dörren och jag som legat ute i solen ett tag, drar på mig linne och shorts lite snabbt och plockar ihop kompisens badkläder. När jag är på väg in möts jag av Emma som ser ut som ett frågetecken och hinner bara säga typ;
-Liza ska hem.
-Ja men var är hon då!?…
Sen hinner inte Emma svara klart för jag är redan på väg ut i hallen eftersom jag inte ser någon Lisa, ej heller någon pappa till henne.
-Har dem åkt!? Men nu glömmer dem hennes kläder! tjoar jag och småspringer ut i hallen.
Där blir det tvärstopp, för DÅ ser jag att Lizas pappa står ju DÄR mitt framför dörren!..och ser aningen snopen ut.
Jag trodde jag skulle sjunka genom jorden, för jag såg absolut inte honom. Jag säger;
-Men guuu jag såg dig inte! (Jag blev helt paff)
-jaa, jag är ju så mörk, säger han och skrattar.
….?….Då fick jag förklara mig att jag hade ju faktiskt varit ute i solen precis, utan solglasögon, kommer in och det är så där aningens mörkt inomhus, och blir bländad av fönstrena bredvid ytterdörren. Inte en chans att jag hade sett någon stå där.

Ett lager till typ

altantaketVår altan börjar så smått bli klar. Ja, den är klar i det stora hela. Lite småfix kvar än. Till exempel som ni ser uppe i taket är det färgskillnad sedan vi målat två lager. Trodde det skulle ge med sig efter andra lagret men inte då…Ska vi behöva kladda på ett lager till där alltså? Verkligen mysko. Någon som har erfarenhet av detta?

Jag gillar verkligen våra altanglas som ser ut som skyltfönster och nu det vita taket. Very nice. Det är så skönt där inne och när det t.ex regnar så smattrar det bara lite grann och man kan ha en vanlig lågmäld konversation, och inte som förr med plasttaket;
-VA? Va saaa ru!?
-……..REGNAR…
-JA, F-N VAD DET REGNAR!!
För att inte tala om när det haglade spelkulor och vi fick finfina hål i plasttaket,…ett minne blott. På andra sidang laset ser ni ett gäng röda jättevallmosar och klematisen Jackmanii som inte börjat blomma än. (Det går att förstora). Imorgon ska jag måla en bänk vit och så är jag ute efter en vaxduk. Har ni några tips på fina vaxdukar till bra pris?