Åh jag minns

Släppte ut katten i morse. Blött, lite regn och ruggigt med 5 plusgrader. Kan ju inte låta bli att längta till ett varmare land när vintern ser ut som den gör nu. Vi kan inte åka pulka eller skidor, ej heller sola och bada.

Tänk när jag var i 20-års åldern och åkte med syrran och två vänner till det turkosa vattnet i Cypern. Oj, vilka tider och vad spännande och kul det var. Vi har varit i både Ayia Napa och Fig Tree Bay. Ni kan läsa fakta om Cypern via länk på en bra sida om man gillar att resa. Och om någon varit i Cypern så minns ni säkert de gigantiskt höga trottoarkanterna. Jo minsann, det blev ju jag varse om när jag lite snyggt trampade snett och vrickade foten dagen innan vi skulle ut på båtutflykt. Det gjorde djävulskt ont men ut på båttripp kom vi i alla fall, snälla vänner hjälpte mig fram.

Innan barnen kom åkte jag och mannen till Barbados, vi slog på stort och det var alldeles fantastiskt kul. Dyrt att leva men så otroligt fint. Sen kom barnen och det blev ett långt uppehåll på resandet utomlands. Men när barnen blev 9 och 7 år så åkte vi hela familjen till Thailand och det var ju en upplevelse om något! Att resa hela familjen, samt ihop med en annan familj vi umgås ofta med. Då bakade vi ihop det med ett litet giftermål på kapellet Arlanda och en bröllopsfotografering på Khao Lak. Därefter har det också blivit en resa till Egypten med samma gäng.

Egypten Arabia Azur

Min familj i Maya Bay

Bröllopsfotografering Khao Lak

Så lite av världen har vi fått uppleva, men jag vill ha mer. Man får ju blodad tand. Drömma är gratis förstås men jag vet att mitt/vårt resande är inte slut. För fler foton kolla in min kategori resor. Resorna från Cypern finnas enbart i fotoalbum i.r.l

Alive and happy

Känns jättekonstigt det här. Nu är jag redan hemma efter en galen kväll i Tele2 Arena med Volbeat och 7300 fans. Vet inte var jag ska börja. Så många intryck och upplevelser att jag hade svårt att somna den kvällen.

Igår…längst fram. Inte precis vid staketet men hade jag sträckt ut armen så hade jag kunnat hålla i det. Där stod jag med min svägerskas son och hans kompis. Mannen höll till längre bak med svägerskan och brorsdottern. Jag är glad att jag valde att stå vid scenen med dem, för det var jättehäftigt! Man blir som ung på nytt…haha, och vad f-n spelar åldern för roll förresten. Det var gott & blandat där med råge.

Michael Poulsen

The Beginning & The End

Den enda fotodokumentationen jag har att visa är från min Samsung S3, så kvaliten är väl inte hundra direkt men det spelar ingen roll. Fick till några enstaka bra ändå, många blev väldigt suddiga, inte helt lätt att fota därifrån jag stod.

Men ni måste ju kolla in videosnutten jag fick till i Instagram, då förstår ni hur nära jag kom Michael Poulsen som gör en stage dive i publiken! Seglade förbi i stort sett precis ovanför så jag kunde,…känna lite. Say no more..

Det flög plektrum ut i publiken lite då och då, mest på slutet med både trumpinnar, vattenflaskor och annat. Inget jag lyckades få tag på dock.

Det här var ett minne för livet! VOLBEAT var verkligen riktigt bra live, pratade mycket med publiken, och jag hade verkligen jättekul! FEM MMMMM av majamyra!

Slideshow for close-up!

 

Today!

Idag är det vi och många andra som åker till Tele2 Arena för att få se och höra VOLBEAT! Ett danskt band inom många genres, hårdrock, rockabilly, punk m.m. Kan inte hjälpa att bli lite nervös. En sån här konsert går jag inte på så ofta nu för tiden, och så är det ståplats dessutom! Jag kommer bli nertrampad!

Jag har ju varit på några konserter tidigare, men det var så länge sedan nu. Tror inte jag använde några hörselproppar förr, men känner nog att jag skulle vilja ha ett par med mig som back-up-plan liksom. Hittade ett par på Apoteket, Happy Ears heter dem och var faktiskt riktigt sköna och ska ändå bibehålla god ljudkvalitet.

Sen så har jag problem med skor. Kollegan som till och med hade gymnastikskor på sig sist hon var på en konsert fick rejält ont i fötterna. Men det lär ju inte vara så att jag får mindre ont om jag väljer skorna med 8 cm klack. Och varför vill jag ha så hög klack, jo för då blir jag ju 172 cm lång! Asbra om jag får någon långben framför mig ju. Men men, det lutar väl åt ett par andra utan klack ändå.

Vad kan mer vara viktigt då, mobilen, kontanter, vattenflaska…

Finns det några hängivna och vana rockers som läser här? Tips och trix om jag får be.

VOLBEAT

STCC up close

Ojoj, vad foton jag har redigerat och gått igenom. Igår var vi alltså iväg till Mantorp Park som ligger mellan Linköping och Mjölby för att titta på STCC-finalen. Biljetterna och VIP-kortet fick vi av mannens jobb eftersom DHL har en lång tradition av att stödja motorsport. När vi kom dit fick vi morgonfika med bulle, en ryggsäck med baguette och dricka till lunch samt kepsar.

Jag är inte så insatt i motorsporten men det är jättekul att vara på med familjen, och det blir ett avbrott i vardagen. Vi var inte där tiden ut, det mulnade på och blåste lite kallt mot slutet och kidsen hade också tröttnat. Vet inte vem som vann med andra ord, Thed Björk kanske. Prins Carl Philip Bernadotte tävlar i STCC också, såg honom dock aldrig när vi gick runt och tittade på alla bilar,..då var han tydligen på banan visade det sig när vi gick tillbaka till våra platser på läktaren. Så vi såg honom köra i alla fall. Men har vi tur så får vi se STCC nästa år också, och då ska jag vara mer insatt tror jag.

Jag tog med kameran såklart. Det är ju så himla kul att fota såna här evenemang. Jag har sagt det förut, jag gillar ju att fota detaljer så det är mycket sånt. En del från höften, andra inte. Anledningen att det blir fotat från höften ibland är ju att jag kanske inte vill ha kameran i ansiktet precis hela tiden, man vill ju suga in sig av miljön också utan att kika genom ögat på kameran. Inga fartiga foton just nu, kanske kommer i ett annat inlägg.

Har ni tittat på motorsport någon gång?

Längtan tillbaka

Trött…och med en längtan tillbaka till Österlen. Till den varma sanden, lugnet och vågskvalpet. Hittade ett par foton som jag inte visat. Snäckskal. Ja, ni får ursäkta mina inzoomade tår. Kickbike i den mjuka sanden var ingen bra idé, inte skor heller för då kan man ju inte känna den sköna sanden mellan tårna.

Nu sitter jag här hemma mätt och belåten, och kliar i min hårbotten som en galning. Har varit hos frisören och färgat idag. Får en himla klåda efteråt, jag kanske borde tvätta ur håret innan jag lägger mig. Ny frisör igen, då min vanliga superduktiga frisör slutat. Men den nya tjejen var bra hon med och nu går jag mot lite mörkare hår igen. Saknar det lite. Vi tar det steg för steg och man kan säga att det liknar lite ”ombre” som verkar vara populärt nu, eftersom hon bara lade i mörkbrunt i botten en bit, och lät det andra beigeblonda vara kvar i längderna. Känns bra.

Sådärja, nu har jag längtat och saknat lite så istället blickar jag framåt och säger hej fredags kväll! Hoppas ni alla har det gott!

Rockabilly

Ja ni, man går verkligen igång på lite rockabilly! Idag var nämligen Top Cats i en ort inte långt ifrån oss och spelade, och där finns ett utomhusbad. Tur med vädret, barnen badade, uppehåll nästan hela tiden men på slutet kom regnet. Men det spelade ingen roll, vi lyssnade så länge vi tyckte det gick i stort sett hela timmen dem spelade.

En sandig kväll och hemresa

Det var ju så varmt och härligt i Österlen när vi var där, och det blev mycket tid på stranden även kvällstid. I Borrbystrand byggde vi sandslott, mest mannen och barnen, men jag bidrog med att bygga in ”Ales stenar” också…haha tyckte det var lite kul.

Var det någon som såg Böda Camping på TV igår? Jag råkade knäppa på det precis när de berättade om ”Glamping”, ja och sen såg jag aldrig hur de två vännerna hade det där inne. Men det såg ju onekligen mysigt ut. Verkar som det var något pimpat tält med myshörna och kristallkrona m.m. Så här nära ”Glamping” kom jag när mannen kom till tältet med detta BIB-vin. Vernissage Rosé, gott men godare med lite fruktsoda och krossad is i.

Vädret skulle komma att bjuda på regn och kraftig vind så vi beslutade att lämna campingen en dag tidigare än vad vi tänkt och åkte hemåt.

På väg mötte vi ovädret som skulle komma in över Österlen och det var kraftig vind och skyfall som bjöds på så vi till och med fick stanna längs vägen, och det var vi inte ensamma om att göra.

Den här bilden nedan tog vi med telefonen när vi passerade Vättern i Jönköping. Just den biten är så himla fin att åka, inte så långt ifrån Gränna.

Vättern

Ystad och Simrishamn

Vi har också besökt Ystad och Simrishamn lite kort. Bjuder på ett par stycken Instagramfoton från Ystad. Har ni tänkt på vad mycket fina dörrar det finns?

När vi gick igenom stan var det fullt med folk, många satt på caféer och ett jazzband satt på gatan och spelade. Vi kom fram till torget där vi handlade lite frukt och bär. Tog också en fika på Hartmans. Emma slank in i bokhandeln och köpte sig ett ritblock.

Det blev en kort visit denna gång, men det blir nog flera turer dit kan jag tänka mig.

Ystad

Simrishamn bjöd på lite tillfälligt regn men efter det strosade vi runt en stund där också. I hamnen mötte vi denna svan som såg ut att vara på sin vakt och synade vart endaste steg jag tog emot den. Så det blev inte närmare än så här.

Kåseberga fiskeby

Sådärja…jag börjar komma ikapp i inläggen nu. Det har ju regnat typ hela dagen så då får jag ju passa på. Nu vill jag visa lite från Kåseberga hamn, den lilla fiskebyn med rökeri som ligger nedanför Ales stenar. Vi gick således ner för de branta backarna ner till havet, gick runt och kom fram till hamnen.

Där köpte vi rökta räkor och makrill, mumma! Familjen smakade men åt hellre sina räksmörgåsar. Det var jättemysigt att sitta på kullen och äta som ni ser nedan. Utsikt över hamnen med doft av svarta alger och fisk.

På tillbakavägen var jag ju tvungen att fota de söta husen med stockrosor utanför, blå dörrar, pittoreskt och sött.

 

Ales stenar

Under vår andra dag i Borrbystrand åkte vi tidigt iväg till Ales stenar. Jag kan rekommendera att åka dit tidigt på dagen som vi gjorde för ju mer tiden gick desto mer folk kom dit. Och den stämningen som var där var otrolig, tystnad, vinden, utsikten. Fantastiskt fint!

För att komma upp till Ales stenar, som är Sveriges äldsta skeppssättningar, får man gå en bra bit uppför för att komma upp till åsen. Den är 67 m lång och 19 m bred. Om jag har förstått rätt så är den flera tusen år gammal, typ vendeltiden, den yngre järnåldern, enligt wikipedia.

På vägen uppför såg vi får som lugnt gick och beta. Uppe på åsen är det så mäktigt så det går inte att beskriva, vidden och atmosfären. När vi sedan sett Ales stenar gick vi ner mot vattnet som låg väldigt brant nedför. Där byggde Emma och jag stenpyramider. Sedan fortsatte vi en bit runt och kom fram till Kåseberga hamn, som jag kommer visa i nästa inlägg.

Vill ni se bildspelet klickar ni på första bilden här nedanför, eftersom jag inte länkat den första bilden jag tog från Instagram som ni ser ovanför texten.

Visst är det mäktigt? Har ni varit vid Ales stenar?

 …