Ni anar inte vad jag har klurat för att komma på någon bra tolkning på veckans fotoutmaning. Att fotografera i mörker är inget för mig, men att måla mörker och läsa om mörker är spännande. Så jag tänkte att jag helt sonika fotograferar lite av min så kallade ”konst”, lite skisser bara. Jag tror jag tog tag i tecknandet årsskiftet 2010/2011 och började skissa ner lite olika ansikten. Letar en massa inspiration på nätet och sparar eventuella referensbilder som jag skulle vilja teckna ner. Och så tecknade jag lite till och från, men nu var det länge sedan igen. Tänk att det ska vara så svårt att få fart med något som man faktiskt gillar. Jag tappar liksom tron på mig själv ju längre tiden går också. Måste, bara måste börja teckna igen.
Så nedan ser ni på våra mörka garderobsdörrar (griffelfärg och magnetfärg) en dalmatiner, i min mörka mapp finns ett gäng mörka illustrationer från 2011 bland annat. Och då menar jag mörk som i vad döljer dessa personer, varför har den ena en lapp för ögat och varför är den andra ensam ute i natten. Ja ni hajar.
Men det är inte bara mina teckningar jag tänker på när jag funderar på ordet ”mörk”. Kom ju på att sonens ena två väggar i rummet är i svart panel och så här ser det ut. Han blev inspirerad av någon typ av klädbutik vi var in i en gång där de hade svartmålad panel. Och det ville han ju ha såklart och det blev ju häftigt. Nu fattas bara en fototapet enligt hans önskemål, i form av NYC-skyline eller nåt sånt.
Och slutligen, when night comes, läser vi mörka spännande böcker. Vill ni se fler tolkningar av veckans fotoutmaning ”mörk”, kika in hos Malin!
