Igår var det ju dags för Emma att få tanden utdragen som de missade under bentransplantationen i käken. Det var ju himla typiskt att de skulle missa den när de ändå drog ut 3 st tänder när hon var nersövd. Så iväg till Folktandvården. Där går det inte så bra. Emma vägrar öppna munnen så tandsköterskan kunde lägga dit lite bedövningssalva. Jag försöker prata med Emma och förklara att det kommer inte kännas på samma sätt som när hon drog ut stygnen (vilket var en fasansfull pina för henne). Då var hon ju så öm så de kunde inte bedöva henne ordentligt. Men hon ville inte öppna munnen.

Tandläkaren kommer och pratar lite med Emma och försöker men hon blir bara tårögd och vill inte dra ut någon tand. Tandläkaren var väldigt bra med barn och sa att hon behöver inte dra ut någon tand heller men det är bra om hon provar bedövningssalvan idag i alla fall. Nehe, det gick inte heller…så då tycker tandläkaren att mamman ska bedöva sig först. (!)…så där sitter jag med en bomullspinne under överläppen som självaste drakula, och jag känner hur det börjar pirra och så rinner det ner och jag måste svälja den där orangea salvan. DÅ provar Emma också. Så bra. Men vi får en ny tid för att vänja henne lite till, men tandläkaren pratade med mig enskilt att troligen kommer de att få ge henne lugnande hos specialisttandläkaren för att få ut tanden. Hon är alldeles för stressad lilla gumman, och det är inte värt det. Så vi får se hur det går. Vi ska dit på fredag igen.